Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
hvari han framlägger en del nya synpunkter, särskildt i fråga om
vattenupptagandet. Hufvudinnehållet af denna afhandling är
ungefär följande:
Äldre författare ha alltid framhållit tvänne saker såsom särskildt
viktiga för ökenväxternas vattenupptagande, nämligen dels
daggbildningen, dels växternas djupgående rotsystem. Men Fitting
visar, alt dessa bägge förhållanden icke alls räcka till alt förklara,
hur växterna i dessa torra trakter kunna få sitt behof af vatten
tillfredsställda Ja, han tillmäter t. o. m. dessa faktorer en mycket
underordnad betydelse i ökenväxternas ekologi. Ty hvad
daggbildningen beträffar, så är denna ytterst ringa eller ingen i de
trakter, där Fitting arbetat. Vidare är växternas rotsystem i allmänhet
icke tillräckligt för att nå grundvattnet, som här ligger djupt nere
i jorden. Växterna äro nödsakade alt ta sitt vatten från ganska
ytligt liggande jordlager, och då dessa äro särdeles torra, måste
växterna ha särskilda tillpassningar för att kunna uppta den
sparsamma fuktigheten. Fittings undersökningar visa nu, att en
verksam sådan tillpassning hos en mängd ökenväxter finnes i deras
höga osmotiska tryck och deras ovanliga förmåga att
reglera detta. Han fann sålunda växter, hvars osmotiska tryck
mätte 100 atmosfärer och däröfver. De ökenväxter, som växte både
på torr och fuktig mark, visade ofta en mycket stor olikhet i
osmo-tiskt tryck på de olika lokalerna.
Dessa resultat af Fittings undersökningar äro naturligtvis mycket
viktiga för vår uppfattning af de xerofila växternas ekologi öfver
hufvud laget. Så alldeles ensam i sitt slag är dock icke hans
afhandling. Äfven tidigare har hos några författare (t. ex. Drabble
och Drabble 6, Drabble och Lake 7) en liknande uppfattning af
det osmotiska tryckets betydelse för xerofyter gjort sig gällande,
■ehuru den icke framhållits med samma beviskraft. Ej heller är
Fittings framställning utan alla brister, men de anmärkningar, som
blifvit gjorda, afse mestadels endast bisaker och rubba ej
hufvudresultatet. Därom mera längre fram (sid. 357).
För att se i hvad mån ofvan nämnda förhållanden äga
tillämpning på alfvarväxterna, gjorde jag en del mätningar af dessas
osmotiska tryck. I likhet med ökenväxterna — ehuru naturligtvis i långt
mindre grad — ha alfvarväxterna svårigheter att uppta det vatten
de behöfva och äro utsatta för stark transpiration, och de skulle
därför i ett högt osmotiskt tryck ha en egenskap, som vore dem
till god hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
