Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
är betydligt ljusare än alfvarjorden och därför ej uppvärmes pà
långt när så kraftigt. Jämför t. ex. följande si|fror, dels från ofvan
nämnda plats (I), dels från min vanliga observationspunkt ute på
alfvaret (11):
Temperatur vid jordytan. Temperatur på 2 em:s djup.
Tid. I. II. I II.
12. 7. kl. 8 f. 111. 30",5 34°,0 25°,0 26°.0
13. 7. kl. 8 f. m. 29",5 31«, 7 21°,o 24°,0
kl. 2 e. m. 34°,0 41°,o 31°,3 32»,5
15. 7. kl. 2 e. 111. 36°,9 45°,1 3IV 34°,5 ’
Tabell 2 visar ett antal alfvarväxter, hvilkas osmotiska tryck
motsvarar en 3—3,5 % KN03-lösnings, d. v. s. öfverensstämmer
ungefär med det ofvan (sid. 349) antagna medelvärdet. Då dessa
Tabell 2.
Alfvarväxter med medelhögt osmotiskt tryck.
Anthyllis vulneraria f. coccinea ............................0,3 gm
Centaurea jacea .............................................0,35 »
Cirsium acaule......................................................................0,s »
Convolvulus arvensis .............. ..........0,3 »
Cynanchum vincetoxicum 0,3 »
Hieracium pilosella ..................................................0,3 »
Leontodon autumnalis (gröna blad) ......................0,3 »
» » (röda blad) ..........................0,35 »
Lotus corniculatus 0,3 »
Mentha austriaca ............................................0,3 »
Prunella vulgaris........................0,3 »
Hubus caesius ........................................................................0,35 >
Succisa pratensis............................................................................0,3 »
Viola ca ni na............................................................................................0,35 »
ej genom afsevärdt högt osmotiskt tryck ha någon fördel framför
andra växter i fråga 0111 att upptaga vatten, kan man ju misstänka
att de i stället på något sätt äro skyddade mot för stark
afdunstning. Så är också fallet. Man behöfver endast kasta en blick i
Grevillius’ eller Wittes arbeten, så finner man för flera af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
