Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Vid vissa korsningar, t. ex. R. caesius x polyanthemus, bildades uteslu-
tande falska bastarder. Då LIDFORSS samtidigt visat att vid uteblifven
pollination Rubus-formerna ej sätta frukt, så måste man antaga, att de
»falska» bastarderna uppstått genom någon slags apogami, men att denna
utveckling utlöses först genom pollinationen. En planlagd cytologisk
undersökning av detta förhållande hann Liprorss aldrig afsluta.
I afkomman af de »äkta» bastarderna iakttog LIDFORSS ofta hvad han
kallar hybrid-mutationer, d. v. s. former med helt nya egenskaper, som
ej funnos hos någondera af föräldrarna. Frågan är väl om icke, efter
‚de senare årens storartade forskningsresultat på bastardlärans område,
uppfattningen af en stor del af dessa mutationer kommer att något modifie-
ras, om ej en del af »hybrid-mutationerna> i stället komma att framstå som
bastardkombinationer o. dyl. Som redan nämndt efterlämnade LIDFORSS
vid sin död ett manuskript, hvilket i dagarna publiceras i »Zeitschrift
für induktive Abstammungslehre», där han framlägger en redogörelse
för fortgången af dessa ytterst viktiga undersökningar och väl antagligen
också tager ställning till de nya synpunkter, som framkommit under de
senare årens forskningar på detta område.
I en framställning af LıDForss’ vetenskapliga verksamhet far ej glóm-
mas den viktiga insats, han gjort i vår populärvetenskapliga litteratur.
I »Naturvetenskapliga kåserier» från åren 1907, 1908 och 1913 har han
lämnat oss en verklig skatt af ypperligt skrifna, allmänfattliga skildringar
frän olika delar af naturvetenskapernas, särskildt botanikens omräde.
Enkelt och klart, fritt frän de i dylika skildringar alltför ofta förekom-
mande fraserna om naturens under o. dyl. har han lyckats framlägga
för en vidare läsekrets i en njutbar form flera af den biologiska forsk-
ningens allra modernaste resultat. Härtill bidrager nog bl. a. mycket
LIDFORSS i bästa mening journalistiska stil, parad med en aldrig upp-
gifven aktning för det vetenskapligt berättigade, hvilket åt hans skildring
gaf en egendomlig tjusning.
BENGT LIDFORSS finnes ej mer. Men han har lämnat kvar åt oss
minnet af en i alldeles särskild grad vetenskaplig forskare. Han var en
högt begåfvad man, men begåfningen allena var ej hans storhet. Han
ägde dessutom egenskaper, utan hvilka begåfningen ofta betyder ringa:
en outtröttlig arbetslust och sist, men icke minst en ovanlig vetenskap-
lig allmänbildning, hvarigenom hans forskning blef ej blott »bidrag till
kännedom om» diverse intressanta fall, utan kom att höja sig vida öfver
detaljundersökningarnas nivå till att blifva viktiga inlägg i lösandet af
biologiens stora frågor.
BENGT LIDFORSS BOTANISKA ARBETEN.
1885. Några växtlokaler till Skånes Flora. Botaniska Notiser. Lund.
1890. Växternas skyddsmedel emot yttervärlden. Verdandis Småskrifter.
Uppsala.
1892. Über die Wirkungssphäre der Glukose- und Gerbstoffreagentien.
K. Fysiografiska Sällskapets Handlingar, Bd 4. Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
