Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
noggrannheten torde dock vara fullt tillräcklig för denna under-
sökning.
Vid litorinamaximum, c:a 5,000 år f. Kr., existerade af Stockholms-
trakten endast en skärgård med nordostlig-sydvästlig längsriktning,
hvars yttersta öar voro de högsta punkterna inom Österåkers och
Riala socknar. Närmaste större landområde var en långsträckt
grupp stora öar, som lågo mellan Mariefred och Julita. Fastlandets
närmaste punkter lågo åt ena hållet i västra Vingåker, åt det andra
i Salatrakten.
?
Fig. 3. Stockholmstrakten under stenåldern (gänggriftstiden), väsentligen
efter J. V. ERIKSSON.
På den nästa kartan är J. V. Erixssons »Aloppeniva» inlagd,
hvilken markerar kustlinjens ungefärliga förlopp under ganggrifts-
lid (yngre stenåldern, c:a 2,300 år f. Kr.). Landhöjningen hade nu
fortskridit så långt, att större landområden uppkommit på Söder-
törn och i Södra Roslagen, och de högsta punkterna på alla de
stora skärgårdsöarna utom Yxlan höjde sig öfver vattnet som kob-
bar eller småöar. Trakten närmast norr om Stockholm låg dock
ännu så godt som fullständigt under vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
