Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Under bronsåldern afveko förhållandena ej så mycket från de
nutida. Karta 4 ger en bild, hur de gestaltade sig under brons-
ålderns fjärde period omkring år 1000 f. Kr., den tid, då hafsytan
låg ungefär pa J. V. Erıkssons »Håganivå».
De ur växthistorisk synpunkt viktigaste skillnaderna gent emot
nutiden voro först och främst, att Mälaren ännu var en hafsvik; det
är med säkerhet här vi ha att söka orsaken till att så många hafs-
strandväxter i våra dagar finnas kvar som relikter på dess strän-
der. Exempel erbjuda Trifolium fragiferum och Scutellaria hastifolia.
Fig. 4. Stockholmstrakten under senare bronsåldern, väsentligen
efter J. V. ERIKSSON.
Vidare lågo följande af skärgårdens större eller botaniskt viktigare
öar och ögrupper fullständigt sänkta under vatten: Skabbholmen,
Söderarms och Hamnskärs skärgårdar, Gålgrytö, Askarna, Gräskö,
Söderöra, Svartlöga, Norrpada, Stora Ängskärs och Fredals skär-
gårdar, Långviksskären, Norrö, Tornö, Gillöga, Sillöarna, Rams-
moraö, Åverksö, Gillinge, Villinge, Långviksskären vid Nämdö,
Biskopsö skärgård och en del af småöarna i södra delen af
Mörköfjärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
