Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Den sista kartan (5) framställer för jämförelsens skull den nutida
fördelningen af land och vatten i Stockholmstrakten.
En växts spridning till nya lokaler sker af allt att döma period-
vis — om dessa perioder upprepas eller, rent yttre inverkningar
frånsedda, för hvarje art endast inträda en gång, torde vara svårt
att afgöra. Jag vill senare återkomma till vissa skäl, som tala för,
att det förra möjligen är fallet. En plötslig spridning af en art kan
naturligtvis först och främst bero på att nya, förut afstängda om-
råden öppna sig för den antingen genom uppkomsten af en ny
Fig. 5. Stockholmstrakten i nutiden.
landförbindelse, försvinnande af något hinder af annan art (t. ex.
landisens bortsmältande i de svenska fjällen) eller människans in-
verkan. Ett briljant exempel på sistnämnda fall erbjuda de talrika
arter, bl. a. Erigeron canadensis, Elodea canadensis och Epilobium
adenocaulon, som af människan öfverförts från Amerika till Europa
och där på kort tid utbredt sig öfver vidsträckta områden. Eller
också kunna, vanligen genom människans ingripande, växtplatser
af ett helt nytt slag skapas för en art, till hvilka den i så fall
hastigt sprider sig. Ett dylikt fall är hafsstrandväxternas redan af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
