Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
cyanea (Ach.) Th. Fr., L. lithophila Ach., L. plana Lahm, Rhizocarpon
badioatrum (Floerke) Th. Fr., Rh. rubescens Th. Fr., Bacidia circumspecta
(Nyl.) Malme, B. Beckhausii Koerb., B. incompta (Borr.) Anzi och Catillaria
Laureri Hepp. Lecidea auriculata Th. Fr. och Caloplaca elegans (Link)
Th. Fr, hvilka KAJANUS uppgifver sig hafva antraffat, äro tyvärr icke
återfunna af ERICHSEN; för mig vill det synas, som om dessa båda upp-
gifter tarfvade en noggrann prófning.
Áfven om en och annan fór Kullen uppgifven art máste strykas, an-
tingen därför att uppgiften beror på ett misstag, eller emedan växten
sedan E. FRIES tid försvunnit, torde man dock kunna uppskatta antalet
där växande lafarter till omkring 300, något som icke är så litet för ett
område af föga mer än 10 kvadratkilometers ytinnehåll. Det kan emel-
lertid påpekas, att för Omberg, som dock icke ligger vid hafvet, denna
siffra redan betydligt öfverskridits.
I inledningen, där en kort redogörelse lämnas öfver bergets naturför-
hållanden, för så vidt de kunna hafva något inflytande på lafvegetationen,
samt öfver de på bark eller ved växande arternas fördelning på olika
trädslag, polemiserar författaren dessutom mot KaJsanus’ åsikt rörande
sorediebildningens värde för arters och varieteters särskiljande. Under
framdragande af väl valda exempel, t. ex. Parmelia saxatilis och P. sul-
cata, Parmelia fuliginosa f. letevirens och P. subaurifera, framhåller han,
att former, dem KAJANUS utan vidare förklarar vara samhöriga, under
alldeles samma yttre förhållanden visa sig högst olika i fråga om soredie-
och isidiebildning. Det kan då rimligtvis icke vara yttre faktorer, som
direkt framkallat dessa olikheter. Beträffande Parmelia tubulosa (Hagen)
Bitt. påpekar han på annat ställe, att det aldrig lyckats honom att på
de talrika exemplar, han haft tillfälle att undersöka, konstatera riktig-
heten af KaJANUs’ påstående, att vissa flikar utbilda sig som tubulosa,
andra som physodes. Jag vill härtill endast foga den anmärkningen, att
när KAJANUS påstår, att jag utdelat en P. farinacea Bitt., hos hvilken
vissa flikar på samma sätt utbildat soral af physodes-typen, så visar
detta endast, att han ej lagt märke till, huru de båda arterna växa bred-
vid nvarandra, P. physodes småningom undanträngande P. farinacea, och
att flikar från den ena växa in i den andra. Sådant är en så vanlig
företeelse bland lafvarna, att man måste förvåna sig öfver, att det kun-
nat helt och hållet undgå den, som studerat dessa växters ekologi och
fysiologi: Gust. O. Malme.
E. LUNDSTRÖM, Beobachtungen und Studien bei den in den
Jahren 1912—13 ausgeführten Pflanzenbestimmungen im
Botanischen Garten Bergielund (121 p., 8 tafl., 51 textfig.)
Stockholm 1914. — Acta Horti Bergiani, Bd. 5, N:o 3.
Ofvanstäende arbete, tillägnadt prof. WITTROCK på hans 75-arsdag, be-
handlar resultaten af de kontrollbestämningar, som förf. utfört i Bergie-
lunds bot. trädgård. Undersökningen omfattar ett tjugotal släkten, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
