Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
hvilka Iris, Papaver, Geranium och Datura varit föremål för de mest
ingående studierna. De nya arter, som har beskrifvas, äro: Iris distincta,
I. Thunbergii, Rheum Wittrockii och Datura Bernhardii; dessutom om-
talas och afbildas 13 nya hybrider, 6 varieteter och former samt göras
7 nya namnkombinationer. En ej oväsentlig del af uppsatsen äro de
kritiska anmärkningar och utredningar, som förf. ägnat åt en del mindre
kända, ofta missuppfattade arter.
Vid behandlingen af Iris gör förf. en mängd nya subspecies af typer;
hvilka ursprungligen beskrifvits som arter, men af DYKES (i hans mono-
grafi »The Genus Iris») upptagits blott som varieteter eller synonymer
till resp. »stora» arter. Förf. har här tydligen velat gå »den gyllene
medelvägen», en princip, som i liknande fall äfven kommit till synes i
ASCHERSON & GRAEBNERS »Synopsis». — I samband med beskrifningen af
Iris Thunbergii — en ny art från Japan — omtalar fórf. den intressanta
upptàckten, att /r. orientalis Thunb. ej àr att anse som en ren art, utan
snarare som en typ af hybridogent ursprung (troligen motsvarande kom-
binationen Jr. sibirica L. x Thunbergü).
Bland Papaver-arterna uppehäller sig förf. särskildt vid P. radicatum
Rottb., hvilken af flera nyare systematiker — bland dem FEDDE — upp-
fattats som subspec. under P. nudicaule L. Förf. häfdar emellertid (i
likhet med MURBECK), att dessa båda typer äro att anse som väl skilda
arter, hvilka bl. a. äfven kännetecknas af olika färgad mjölksaft: radi-
catum har nämligen gul sådan, under det nudicaule har hvit. Förf. har
emellertid äfven sett flera mellanformer, af hvilka somliga äro mycket
lika nudicaule, andra åter mera närma sig radicatum; dessa anser förf.
vara af hybridogent ursprung, äfven om en del utvecklat sig till relativt
själfständiga typer. En närmare kännedom om dessa formers systematiska
ställning torde dock endast kunna vinnas genom kultur.
Bland de Geranium-arter, som beskrifvas i uppsatsen, är särskildt att
märka G. Londesii Fisch., hvilken af de flesta nyare systematiker hänförts
till G. collinum Steph. såsom en »var. eglandulosum». Förf. anser emel-
lertid G. Londesii som en god art och lämnar en utförlig latinsk diagnos
af denna, under det att G. collinum — enligt förf:s åsikt — sannolikt är
af hybridogent ursprung och i hvarje fall tarfvar en närmare utredning.
Det påpekas för öfrigt, att fruktskaften i olika åldersstadier lämna goda
systematiska karaktärer för särskiljandet af flera Geranium-arter, och detta
åskådliggöres genom en mängd vällyckade fotografier.
Då — såsom förf. konstaterat — Datura-arterna i många fall äro fel-
aktigt bestämda i de bot. trädgårdarnas frökataloger, lämnas i uppsatsen
en något fullständigare framställning med beskrifning af de i Bergielund
odlade arterna af detta släkte. — För undvikande af det missförhållandet,
att de bot. trädgårdarna ofta nog distribuera oriktigt bestämda frösorter,
ger förf. en del råd och uppslag, bl. a. alt man (om möjligt) borde in-
samla frön från de efter växtgeografiska principer ordnade grupperna och
ej från den systematiska afdelningen. Förf. anser, att risken att erhålla
»orent» frö härigenom skulle i väsentlig grad minskas.
Slutligen kan nämnas, att detta arbete fått en synnerligen tilltalande
utstyrsel genom det belysande illustrationsmaterialet i texten samt ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
