Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
I simfågelbon på holmar i Hjälmaren fann BirGer (1) växtdelar,
som för öfrigt ej ingingo i dessa holmars flora, hvilket ju kunde
synas antyda, att en rätt långväga synzoisk spridning här kommit
till stånd. Detta behöfver dock ej vara fallet, ty de ifrågavarande
växtresterna kunna mycket väl ha tillhört dessa holmars strand-
vrak. I en nyligen utkommen uppsats af ornithologiskt innehåll
berättar LiE-PETTERSEN (9) om något liknande på en holme i när-
heten af Bergen. Han omnämner nämligen, att en del undersökta
bon af toppskarf (Phalacrocorax graculus) till öfvervägande del ut-
gjordes af Calluna, Laminaria och Zostera marina. »Foruten dette
materiale findes dog hyppig ogsaa smaakvister av lavere busker,
hvilke formodentlig er drevet iland paa holmen, samt ben af fisk
og fugl, i redene.» — Fåglar torde säkerligen ej så sällan äfven föra
fruktifikationsdelar, som kastas upp på hafs- och sjöstränder, till
sina ett stycke inåt land belägna bon.
Från Abels ö vid Kung Karls land (Spetsbergen) föreligger en
iakttagelse om ismåsens (Larus eburneus) roll som växtspridare i
arktiska trakter. Enligt meddelande af en fångstman till SwENAN-
DER (14) häckar en ismåskoloni om c:a 30 à 40 par »paa en lav
bergrampe delvis bedackket med ur, men ellers aldeles nogen. — — —
Redene bestod kun af en krans lav og mos, som sikkerlig var hen-
tet fra en nerliggende bergrampe, som helt var bed:ekket med saa-
dan.»
Oftast synes den synzoiska spridningen endast försiggä på korta
afstånd, i det bomaterialet hämtas från den närmaste omgifningen.
Ett undantag från denna regel (?) skulle emellertid följande uppgift
ur litteraturen bilda. På öar i den salthaltiga Tarei (Dauriska stäp-
pen i östra Sibirien) fann nämligen Rapper (3) talrika meterhóga
hägerbon liggande på marken. Riseti dessa bon härstammade från
låga videbuskar efter stranden af den 15 verst (en verst = 1,067
km.) aflägsna Uldsafloden.
Vid transporten af bomaterialet spillas åtskilliga »frön» ut ur
fruktställningarna, andra lösgöras under bobyggnadsarbetet; flertalet
frön och frukter torde emellertid först af vinterstormarna skakas ut
ur nästena. Såsom redan är framhållet, kunna i vissa fall frön
samt vegetaliva delar af kärlväxter och mossor komma till utveck-
ling i själfva fägelbona. Trastar, småfåglar och måsar synas vara
de viktigaste växtspridarna.
För en del småfåglar äro Galium aparines öfvervintrande stjälkar
ett mycket omtyckt bobyggnadsmaterial, och man tager säkerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
