- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 /
29

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

acaule torde i detta hänseende vara ett intressant fórsóksobjekt
särskildt med hänsyn till dess utomordentliga lifslängd och stora
förmåga alt afpassa sig för ståndorten.

Inledningsvis omnämndes tvänne till synes skilda kategorier af
acaula växter, dels systematiskt fixerade sådana såsom Cirsium
acaule, Primula acaulis och Silene acaulis, dels blott acaula former
såsom Primula farinosa 8 subacaulis och Androsace seplentrionalis
f. acaulis. Det ligger väl närmast till hands att uppfatta dessa
kategorier såsom till sin utvecklingshistoria ej skilda. De sistnämnda,
de acaula formerna af en gifven caulescent hufvudart synes mig
angifva vägen för utvecklingen. Då caulescensen af en typiskt
acaul växt kan frambringas genom förändrade yttre faktorer såsom
i det ofvanbeskrifna fallet beträffande C. acaule, så är det också an-
tagligt att acaulismen af en typisk caulescent växt kan uppkomma
af liknande anledning, helst som detta bestyrkes af iakttagelser i
naturen (flere alfvarväxters benägenhet för acaulism). Det synes
mig därför ytterst tvifvelaktigt, ehuru afgörande bevis ännu saknas,
att mutationsbegreppet kan hafva allmän tillämpning på acaula
växter och deras caulescenta former. När man talar om att muta-
tionerna uppkomma genom inre orsaker, så ligger däri, som JOST
(2, p. 473) anmärker intet annat, än att vi ej känna dem. Huruvida
hos L ex. Primula acaulis den tillfälligtvis uppträdande caulescensen
är framkallad af inre eller yttre, ej direkt iakttagbara faktorer veta
vi ej. Efter ofvan framställda iakttagelser synes mig det senaste
alternativet mest antagligt.

Aterstår att nämna något om färgförändringen af ifrågavarande
C. acaule. Såsom angifvits har färgen förändrats så småningom i
riktning mot hvitt. Med hänsyn till den fortskridande förändringen
är det antagligt, att färgen framdeles blir rent hvit. Sedan särskildt
DE Vries framhållit, att färgformer af rena arter äro konstanta, har
man i allmänhet varit benägen att kritiklöst upptaga denna åsikt
som regel. De bleka eller hvita former, som tämligen ofta möta oss
i naturen, skulle enligt DE Vries’ terminologi vara konstanta s. k.
retrogressiva varieteter. Äfven om detta i allmänhet är fallet, så är
det dock efter ofvan framställda iakttagelse tydligt, att dessa bleka
färgvarieteter kunna vara något annat, nämligen skuggformer, hvilkas
inkonstans hittills gäller som regel (jf. härvidlag Kress’ (8) experi-
mentellt framkallade färgändringar hos blommorna af Campanula
Trachelium och Primula sinensis).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/9/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free