Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
ningar, som bära båda dessa framstående artisters namn. Hos EKBLOM
skulle själfklart på grund af det ofvan sagda en stark längtan efter
en tryggare ställning vid museet göra sig gällande. Denna längtan,
mer än berättigad efter alla de vetenskapliga afhandlingar han med sin
flitiga och vana hand illustrerat, blef aldrig uppfylld. Döden befriade
honom oväntadt från dagsbekymren och framtidsoron.
AXEL EKBLOM föddes på Kungsholmen i Stockholm den 7 febr. 1858.
Fadern var trädgårdsmästaren ANDERS EKBLOM. Ar 1877, således 19 år
gammal, började han rita och måla vid Riksmuseet. Aren 1878—1886
studerade han därjämte samtidigt vid Konstakademien. Vid Vetenskaps-
akademien har han bl. a. arbetat åt intendenterna SMITH, WITTROCK,
AURIVILLIUS, LINDMAN, LONNBERG och SJÖSTEDT. E. har sålunda illu-
strerat nära nog samtliga afhandlingar och uppsatser i Acta Horti Bergiani,
AURIVILLIUS’ »Lepidoptera» m. fl. afhandlingar, SJÖSTEDTS »I Västafrikas
urskogar» och »Kilimandjaro—Meru-expeditionen» samt kolorerat flertalet
bilder i LINDMANS »Nordens Flora». Han har dessutom illustrerat K. BOHLINS
Botanik» (1907) och »Hälsolära» (1911), utfört planscherna till A. TULL-
GRENS »Vära vanligaste skadeinsekter» samt bilderna i Entomologisk tid-
skrift. En mängd större och mindre afhandlingar på botanikens och
zoologiens fält hafva därjämte naturligen under årens lopp af honom försetts
med teckningar eller målningar. I detta sammanhang förtjänar omtalas,
att EKBLOMS namn blifvit hugfäst genom MALMES brasilianska art Oxype-
talum Ekblomii samt att likaledes en ny Dalura, som E. just skulle, när
han sjuknade, afbilda i Bergianska trädgården kommer att bära hans namn.
E. var medlem af Konstnärsklubben sedan år 1894. Vid 1897 års ut-
ställning tilldelades E, guldmedalj för vetenskapliga teckningar och mål-
ningar.
Hvad som utmärkte EKBLOMS arbete var stor noggrannhet och ob-
jektivitet. Han undvek sorgfälligt all slags konstlad effekt i såväl teck-
ning som målning. Han bemödade sig framför allt att få sina bilder
verklighetstrogna, sanna, se dar hans stora företräde framför många s. k.
vetenskapliga artister. E. var dessutom själf en god och intresserad
iakttagare, hvilket i hög grad underlättade samarbetet med honom. Icke
så få karakteristiska detaljer torde också haft hans öga att tacka för sitt
vetenskapliga inregistrerande.
Som fallet ofta är med konstnärsnaturer var E. känslig för förståelse
och vänlighet under arbetet. Rönte han intresse och sympati — och
det förtjänade sannerligen hans goda och gedigna konst — var han
själfva arbetsglädjen personifierad. Det var under sådana helgdagsstun-
der af sitt lif AXEL EKBLOM skapade de bilder, som skola bära hans
namn till eftervärlden, bilder, hvilka genom sitt höga sanningsvärde långt
in i en aflägsen framtid skola stå såsom ett vältaligt bevis på säker och
samvetsgrann, svensk ikonografisk konst.
E. Lundström.
Svensk Botanisk Tidskrift 1915. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
