Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Rudolf Bryant-Meisner.
11/6 1889, + ?/s 1914.
Den 9 maj 1914 afled i Stockholm efter någon månads sjukdom filosofie
kandidaten RUDOLF BRYANT-MEISNER, 25 år gammal.
Bland de konti, där RUDOLF BRYANT-MEISNERS död är en post på de-
betsidan, är botanikens ett. BRYANT-MEISNER var officiellt zoolog och dock
ligger så godt som allt, han under sitt alltför korta lif hann producera,
på botanikens fält. Redan som skol-
yngling debuterade han med en vacker,
tillsammans med S. SELANDER utförd
undersökning öfver »Blombesökande in-
sekter på Kullen 1908>, publicerad i
Sv. Bot. Tidskr. 1909. Vidare har han
ägnat flere somrar ät Stockholms skär-
gärds botaniska utforskande. Särskildt
har han tillsammans med SELANDER
äran af Ramsmoraöns botaniska upp-
täckande (jfr. Sv. Bot. Tidskr. 1909 p.
172)—(174) samt 1913 p. 220).
I själfva verket var det som fängslade
AUDOLF BRYANT-MEISNER lika mycket
botanik som zoologi. Han var en na-
turentusiast i detta ords djupaste och
bästa bemärkelse, i viss màn en »natur-
historiker» af gamla stammen. Därmed
må icke vara sagdt att han saknade
sinne för afledd, exakt empirisk forsk-
ning. Tvärtom, han skulle aldrig för-
fallit till ett andefattigt dyrkande af
scientia amabilis» i form af torr och
ytlig deskription. Men hans starka
omedelbara naturintresse gjorde honom
allt det han sysslade med till scientia amabilis och garderade honom frän
att tappa kontakten med den fria naturen, med det lefvande lifvet utom
laboratoriet. Fjärilar och blommor var det som väckte gossens och yng-
lingens naturvetenskapliga intresse. När sedan detta hos mannen växte
på djupet och blef till en fråga hvarför, växte alltjämt naturkärlekens
blommor friska i hans själ och tankarnes fjärilar återvände alltjämt att
suga honung därur.
R. BRYANT-MEISNER var följdriktigt en naturskyddsman af renaste
vatten, sådan som där äfven bland naturvetenskapsmän och naturskydds-
entusiaster af olika snitt finnes allt för få, med den vida blicken, den
friska entusiasmen, den flammande indignationen. Jag såg alltid i honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
