Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vt
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1915. Bp. 9, H. 2.
GRÄNSER OCH ZONER I STOCKHOLMS
YTTRE SKÄRGÅRD
LIBRAR
ad NEW yop
TANICA
LARS-GUNNAR ROMELL GARDEN
Uttrycket »trädgräns> användes, sa vidt jag kunnat finna, för
våra skärgårdars vidkommande först af HÄYRÉN (1900, p. 226).
Det användes icke af BERGROTH (1894), som liksom HÄYRÉN stu-
derat den finska SW. skärgården. HÄYRÉN indelar sin skärgård i
fyra längszoner, en yttersta trädlös zon, hafsbandet, och tre inre
trädförande, yttre skärgården, inre skärgården och kusten. BERG-
ROTH generaliserar på ett annat sätt. Han indelar öarna och kob-
barne efter storlek och topografi i sex klasser, klippor, »klobbar»,
stengrund, skär, holmar och öar, oberoende af deras geografiska
läge, och karaktäriserar dessa klasser botaniskt. BERGROTHS indel-
ning är således rent edafisk, Häyr£ns har åtminstone tycke af
något klimatiskt. Dock mildras den skenbart konträra motsätt-
ningen mellan BERGROTH och HivnÉN dels därigenom att HÄYRÉN
karaktäriserar sina zoner topografiskt, dels genom att BERGROTH
anmärker att »klippor», »klobbar» och »skär» hufvudsakligen eller
talrikast förekomma i den yttre skärgården, »stengrund» däremot i
den inre.
SERNANDER och efter honom SELANDER (1914, p. 321) ha upp-
tagit den HÄYRÉNSKA mera klimatiska synen på tingen. Hos SE-
LANDER är det klimatiska betraktelsesättet påfallande. Han visar
oss två gränser, innerst en »maritim tallgräns» och därutanför en
»maritim trädgräns>. Den mellan dessa liggande — dock »ej öfver-
allt utbildade» — zonen kallas efter SERNANDER den »maristoma
bjórkzonen», och denna liksom området utanför trädgränsen karak-
täriseras såsom fattig på sydliga och rik på nordliga arter. Paral-
Svensk Botanisk Tidskrift 1915. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
