Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Detta gör att de för växtlighet lämpliga ståndorterna bli af olika
karaktär och utveckla sig olika. Å ena sidan gröpper med grop-
mossar—smá hedar med ris och renlaf—lämpliga platser för tallen.
A andra sidan stränder—strandängar—örtbackar (SELANDER p. 323;
»friska fältbackar» BERGROTH p. 36 ex p., jfr nedan) —löfängar i
lä mellan bergknallarne. I förra fallet uppstå därför bergsöar,
klädda af tall på lämpliga, tillräckligt vindskyddade platser — och
sådana äro här icke sällsynta uppe på själfva bergen, tack vare
Förf. fot. 1911.
Fig. 2. Landskap från Ut-Fredel, Rådmansö.
den lifligare topografien —, i det senare öar utan tall och öfver
hufvud utan trädvegetation uppe på de släta bergen, men med löf-
trädsvegetation i dalarne.
Denna motsättning finns äfven i finska skärgården. BERGROTH
omtalar att allmogen där ätskiljer »bärgholmar» och »ängesholmar»,
hvaraf de förra »karaktäriseras af den ofvan skildrade ris- och
mossformationen, som betäcker deras bärggrund på vida sträckor
upptill», de senare åter »alltid ha en riklig och ofta yppig löfträds-
vegetation vid stränderna äfvensom på sluttningarna mot dälderna»,
(p. 34).
Associationsföljden i »bärgholmarnes» gröpper ända till det stadium,
då de erbjuda lämpliga ståndorter för tallen, är detaljeradt skildrad
af HÄYRÉN (1914; jfr speciellt hans skemata pp. 73, 74, 75 och 91
samt inledningen pp. 36, 37). Dylika samhällen finnas äfven all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
