Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
mänt på »ängesholmarne> i sprickor och af isen »upplockade»
(SAHLSTROM) grunda, ofta skarpkantiga klippbäcken, skärgårdsbornas
»bückar». Men de bli här aldrig af betydelse såsom säte för en
trädvegetation, då vindskyddet saknas (jfr Sanıströms figurer pp.
16 och 18).
Hos Hiyrén finner man däremot icke någon beskrifning på en
typisk »örtbacke». I sitt sista arbete (1914) sysslar han endast
med bergens vegetation. I en tidigare uppsats (1902) har han be-
Förf. fot. 1912. _
Fig. 3. Örtbacke, Kallskär. (Dryopteris spinulosa, Juniperus, Chamaenerium &e.
handlat tillandningsomräden, men intet af dem han beskrifver lig-
ger utom trädgränsen. Han behandlar där dessutom nästan ute-
slutande själfva strandvegetationen. Det enda han säger om till-
landningar i den trädlösa regionen är att »de äro mycket små
(någon m?)» (1902, p. 160). Hans undersökningsomräde (Ekenäs
skärgård) torde också närmast få jämföras med Södertörn: »Die
herrschende Gebirgsart ist ein grauer, stark schiefriger (kurs. af mig)
Gneis-Granit» (1914 p. 21). Och den maritima trädgränsen mar-
keras inom området af tallen: »Vid trädgränsen uppträda tall, gran,
al, björk och rönn, dock mest tall» (kurs. af mig) etc. (1900, p. 226).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
