Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
träffat samtliga med undantag af Cynanchum Vincetoxicum, samt
dessutom Campanula Trachelium, som enligt SELANDER hör till dem,
som endast förekomma ofvan sagda nivå.
Jag har medtagit dessa listor mera för att visa, att man
utan svårighet med SELANDERS metod och med hans egna upp-
gifter kan bevisa ungefär motsatsen mot hvad han själf kommit
till, än därför att jag anser att dylika resonnemang ha något egent-
ligt värde. Man lägge märke till diskrepansen mellan HivnÉN och
SELANDER beträffande Allium Schoenoprasum, som den förre kallar
arktiskboreal och den senare sydostlig. Jag kan emellertid icke
finna annat än att SELANDERS karaktärisering af de yttersta zonerna
i skärgården som specielli nordliga till sin flora hvilar på lösa
grunder.
Vill man på något sätt generellt karaktärisera dessa zoner, synes
detta mig i stället bäst ske genom att hänvisa på den redan om-
nämnda brokighet midt i artfattigdomen, som är ett genomgående
drag, detta såväl i floran som vegetationen. Nordliga och sydliga
arter, xerofila och hydrofila växter förekomma om hvarandra.
» Die borealen und meridionalen Arten begegnen einander am Meere»
säger HàvnÉN (1914 p. 168) och söker orsaken härtill i det maritima
klimatets låga sommartemperatur å ena sidan, milda vinter å den
andra. Brokigheten i vegetationen är anmärkt af HESSELMAN (1904,
p. 447): »Auf den äussersten, kleinen Scheeren, die den äussersten
Rand am Meere bilden, treten auch in der Vegetation viele Eigen-
tümlichkeiten auf, was auch seinen Grund in der hohen Feuchtig-
keit hat. Es ist z. B. dort nicht gerade selten, dass wahre Sumpf-
pflanzen, wie Peucedanum palustre, Epilobium palustre, Lythrum Sali-
caria in den kleinen Rissen wachsen, und diese bilden dann zusam-
men mit wirklichen Felsenpflanzen, wie Sedum Telephium, Sedum
acre, und einigen anderen sehr eigentümliche, kleine Pflanzenfor-
mationen mit einer Bodendecke aus Cladina rangiferina. Aber auch
der Boden und besonders die reichliche Humusbildung haben wohl
Anteil hieran.» Jag har gjort talrika liknande iakttagelser. Jämför
ofvan örtbacksuppteckningarna frän Kallskär. Icke blott med af-
seende pä fuktigheten bli växterna mindre nogräknade ute pä skä-
ren, utan äfven beträffande mark och ljus eller rättare skydd för
ljus. Skuggväxter växa ogeneradt midt i solskenet (Trientalis, orm-
bunkar). Äfven detta är påpekadt af HESSELMAN (I. c. p. 447) och
förklaras af honom likaledes genom hänvisning på den stora luft-
fuktigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
