Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Jag tror att man. kan underordna alla dessa fenomen en gemen-
sam synpunkt: den minskade konkurrensen arterna emellan. Kon-
kurrensens betydelse för utformningen af växtsamhällena har ofta
blifvit framhäfd, ja den har berörts af snart sagdt alla författare
som sysslat med växtgeografiska frågor, men nästan lika ofta, sy-
nes mig, affärdats alltför lättvindigt till förmån för klimatiska funde-
ringar. Ännu gälla WARMINGS ord (1902 p. 84): »Ein Faktor, der
bei den Fragen nach der Verbreitung der Arten und der Bildung
der Vereine nicht immer berücksichtigt worden ist und den nament-
lich NäGELI hervorgehoben hat, darf nicht vergessen werden: der
Kampf der Arten untereinander.» Han fortsätter: »Eine wie
kleine Rolle namentlich die chemischen Unterschiede des Bodens
spielen, zeigen z. B. die botanischen Gärten mit ihren von den
verschiedensten Bóden stammenden Pflanzen, die hier in demselben
Boden vorzüglich wachsen. — Man kommer verkligen ofta att
tänka på en botanisk trädgård, dà man ser växtsamhällena ute på
skären.
I Norrlands sydberg ha ANDERSSON och BIRGER funnit floristiska
egendomligheter lika dem i skären: sydliga arter och fjällväxter om
hvarandra på samma lokaler. Här måste detta förhållande förkla-
ras enbart på grund af den minskade konkurrensen, ty här finns
hvarken luftfuktighet eller atmosfäriskt salt att ta sin tillflykt till
(jfr SERNANDER 1899 och FRÖDIN 1911 och 1912).
D:r DAHLSTEDT meddelade mig en gång med anledning af ett
föredrag, som jag höll om vegetationen på skären, att han på svedda
och dylika platser i inlandet vid nykolonisationen sett egendomliga
samhällen uppkomma, sammansatta af växter som normaliter icke
höra ihop, samhällen som hade starkt tycke af dem jag beskrifvit
från skären. Ännu ett bevis för konkurrensens afgörande betydelse.
Hvad är det då som mildrar konkurrensen uti i hafsbandet? Det
ringa artantalet, den omständigheten att så många arter äro ute-
stängda. Först och främst äro en hel del uteslutna på grund af
bristande spridningsförmåga. Dock är det förvånansvärdt, hur myc-
ket växterna synas kunna uträtta i den vägen med små möjligheter.
Phalaris arundinacea t. ex. och Glaux maritima, som äro vanliga
ända långt ut, där milsvida vatten skilja öarna, ha bägge frön som
sjunka i vatten, äfven salt (BIRGER p. 266). Phalaris reder sig väl
därigenom att’ fröna flyta med halmen. Hur den lilla Glaux bär
sig åt är svårare att förstå. Kanske sprides den epizoiskt med
strandskator o. d. Gynnsamt ställda äro som vi sett växter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
