Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
hvilka åsikter som helst om den grad af delaktighet, som hafsluf-
tens fuktighet har och haft i egenheterna i hafsbandets vegetation
och flora, ett torde utan vidare vara klart: att denna fuktighet lokalt
i hög grad bör ha neutraliserat verkningarna af eventuella torrare
och fuktigare klimatiska epoker. Om det trots svagheten i bevis-
ningen ligger något i SELANDERS iakttagelse att en del SE växter
saknas under »Häganivän», så synes mig därför att man vid sökan-
det efter orsaken till detta förhållande har att välja på snart sagdt
hvilka klimatiska faktorer som helst utom växlingar i fuktighet.
Man kunde t. ex. tänka på Östersjöns större salthalt under ifråga-
varande tid, som måhända då var tillräcklig för att luftens sälta
skulle kunna verka en viss fysiologisk torka, som FRÖDIN tror sig
ha visat på västkusten. Bäst tror jag som sagdt det är att icke
alls dra några slutsatser i dylik riktning af floristiska egendomlig-
heter inom ett område, där växterna konkurrera under så säregna
förhållanden, där jämvikten mellan arterna dessutom på grund af
de vanskliga spridningsförhållandena är så labil, där tillfälligheter ha
ett sådant spelrum som ute i hafsbandet.
LITTERATURFÖRTECKNING.
ANDERSSON, G., BERGGREN, JOH., HAMNER, J. W., INDEBETOU, G. och
SYLVÉN, N.: Stockholmstraktens växter, Stockholm 1914.
ANDERSSON, G. och BIRGER, S.: Den norrländska florans geografiska för-
delning och invandringshistoria. Uppsala och Sthlm 1912.
BERGROTH, O.: Anteckningar om vegetationen i gränstrakterna mellan
Åland och Äbo-omrädet. Acta Soc. pro Fauna & Fl. fenn. 11, n:o
3, 1894 (1895).
BIRGER, S.: Über den Einfluss des Meerwassers auf die Keimfähigkeit
der Samen. Bot. Centralbl. Beih. Bd 21, 1907.
FRÖDIN, J.: Om fjällväxter nedanför skogsgränsen i Skandinavien. Ark.
f. bot. Bd 10, n:o 16, 1911.
—»—: Tvenne västskandinaviska klimatfaktorer och deras växtgeografiska
betydelse "Ark pt bots Bde 112n:0212519122
HESSELMAN, H.: Zur Kenntniss des Pflanzenlebens schwedischer Laub-
wiesen. Bot. Centralbl. Beih. Bd 17, 1904.
HÄYRÉN, E.: Làngszonerna i Ekenäs skärgård. Geogr. Fören. Tidskr. 12
n:o 5—6, Helsingfors 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
