Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
spridas endozoiskt af fåglar. Dock gör sig helt säkert äfven bland
dem ett skarpt urval gällande. Det är endast arter, hvilkas frukter
ätas och bli i tillfälle att ätas af sjöfågel, som komma i fråga. Alla
andra äro utestängda.
Men äfven bland växter med tillräckliga spridningsmöjligheter
sker ett urval på grund af de i visst afseende extrema förhållandena.
ANDERSSON och BIRGER uppta vid förklaringen af de nämnda egen-
domligheterna i sydbergens flora en indelning af fjällväxterna i
»ükta» och »oäkta», som gjorts af FRÖDIN (1911 p. 54). De »äkta>
fjällväxterna kunna icke under några förhållanden fortkomma i läg-
landet, emedan temperaturen är för hög, de »oäkta» däremot äro
hänvisade till fjällen endast därför, att de annorstädes icke kunna
uthärda konkurrensen. Jag tror att man på motsvarande sätt skulle
kunna indela skuggväxter, sumpväxter etc. i mer och mindre äkta,
d. v. s. mer och mindre specialiserade, mindre och mera plastiska.
Från konkurrensen i skären utom trädgränsen äro nu t. ex. alla
äkta skuggväxter uteslutna. De mindre äkta, mera plastiska, kunna
däremot ha utsikter, om tilläfventyrs de arter, som eljes hindra
dem från att sitta i solen, af någon anledning ha förhinder. I verk-
ligheten äro naturligtvis inga växter fullkomligt »äkta». Hvarje
växt har sitt speciella sätt att reagera på olika klimatfaktorer och
olika kombinationer af klimatfaktorer, har sin speciella ekvation,
som vi i intet fall ordentligt känna. Den enda säkert användbara
integralen är konkurrensen.
Med detta vill jag naturligen icke ha förnekat, att klimatiska fak-
torer äro verksamma äfven vid utformningen af yttre skärgårdens
vegetation och flora, exempelvis på det sätt som HÄYRÉN antar.
Zonbildande tror jag dock som sagdt icke att de här verka. Det
synes mig framgå redan af den ringa bredden af de ifrågavarande
yttersta zonerna, jämförd med skärgårdens och dess vattenytors ut-
sträckning, samt af det ringformiga förlopp, man ofta måste ge träd-
gränsen (jfr SELANDERS karta p. 322).
I hvarje fall torde det vara klart, att hafsbandet är den minst
lämpliga ort man kan välja för atl ur florans sammansättning söka
dra klimathistoriska slutsatser. Detta är alltid vanskligt, här vansk-
ligare än eljes. Klimatet kan ha varit varmare och kallare, fuk-
tigare och torrare: alltid har vinden hvinit öfver skären, alltid ha
vattnen varit vida, alltid har kampen därute varit som nu: hård
och därför lätt. Ett slags klimatväxlingar böra haft särskildt liten
utsikt att sätta spår efter sig: växlingar i fuktighet. Man må ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
