Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
samma dalgång belägna ståndorter för dem ej gärna kan komma
att upptäckas. Någon fortfarande pågående rekrytering fran arternas
aflägsna egentliga utbredningsområden är därför ej sannolik, utan
böra de betraktas såsom verkliga relikter.
Särdeles anmärkningsvärdt är också, att de sydskandinaviska
arterna i allmänhet saknas i östra och inre Lappland. Sannolikt
beror detta på att verklig sydbergstopografi här saknas och att
skogsfloran för den skull öfverallt blifvit dominerande. Förhållan-
det kan däremot icke bero på att den sista resten af inlandsisen
här kvarlegat ända till värmetiden och därigenom hindrat termo-
fyternas invandring. Såsom jag nyligen visat (7, 141—207) voro
nämligen de högsta partierna af den sista isresten lokaliserade till
trakten af Jaurekaska, som ligger blott cirka 20 km. O om de syd-
skandinaviska arternas här beskrifna reliktlokaler.
Af de arter, som jag anträffat i Luledalens sydberg, finnas utom
de alpina och sydskandinaviska äfven några andra, som äro af ett
visst intresse. Beträffande en af dem, Potentilla multifida, torde
några ord vara på sin plats. Som bekant är arten förut känd en-
dast från en enda skandinavisk lokal, nämligen den lilla holmen
Paktesuolo i Tjäggelvas, Pite Lappmark, där den 1892 upptäcktes
af E. NYMAN (10). Att döma af hans beskrifning synes den där-
städes förekomma mycket sparsamt. De båda af mig funna loka-
lerna ligga cirka 100 km. NNV om den gamla. På båda platserna
var den liksom på Paktesuolo enbart lokaliserad till afsatser och
skrefvor i hammaren. Vid Tarvasvarats förekom den ganska spar-
samt, vid Östra Kebnats däremot rikligare, med individ som voro
1,;—2,; dm höga och ymnigt blommande. En exakt uppskattning
af antalet individ var emellertid omöjlig, emedan hammaren är
obestiglig.
Närmaste punkt utom Skandinavien, hvarifrån arten är känd, är
som bekant Kannanlahti, nära Kandalaks vid Hvita hafvet, belägen
på ett afstånd af cirka 600 km. från Lulelokalerna. Den därstädes
förekommande formen har af NYLANDER beskrifvits såsom var.
lapponica, till hvilken äfven den svenska formen synes höra. I så
fall synes varieteten skilja sig ganska afsevärdt från hufvudarten i
ekologiskt hänseende. Den senare är som bekant i Europa och
Kaukasus alpin. De svenska lokalerna äro däremot belägna i barr-
skogsregionens öfre del och utmärka sig för ett särskildt varmt
lokalklimat. Att döma af Nvwaws beskrifning är arten nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
