Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
ärftlig. På våren 1911 utsáddes därför kornen af de bägge axen på
skilda parceller. A den ena parcellen uppväxte 12 plantor, å den andra
18. Alla plantorna blefvo dock normala; ingen enda visade någon lik-
het med moderplantan. Äfven denna missbildning var således en rent
tillfällig afvikelse. I litteraturen omtalas redan af CAMERARIUS (Hortus
medicus et philosophicus 1588 sid. 75), att flera kornax kunde förekomma
i samma strå. SERINGE (Descriptions et figures des Céréales européen-
nes Pl. VI fig. 4, 1841) afbildar ett strå af tvåradskorn med 2 korta
sidosax vid basen af hufvudaxet. KÖRNICKE (enl. citat i »Die Arten u.
Varietäten des Getreides 1885 pag. 136) säger sig hafva iakttagit liknande
fenomen à sexradskorn. WittMAck (Verh. der bot. Ver. d. Provinz
Brandenburg B. 15, 1873 pag. XXVIII) förevisade ett kanadensiskt 6-rads-
korn, a hvilket 5 ax utgingo från toppen af samma stra.
Mera bekant är, att själfva axet kan förgrena sig, säsom hos varr.
ramosum och composilum, eller att frän sträknutarne kunna utgä ax-
bärande grenar.
Experimentalfältet i december 1915. Ernst Henning.
Växtgeografiska notiser frän hafsbandet utanför
Stockholm, sommaren 1915.
1. Ny lokal för Crambe maritima L.
Till de två kända Crambe-lokalerna i Stockholms skärgård kan nu
läggas ännu en, fiskläget Härsten i Djurö socken, utanför Sandhamn, där
växten förliden sommar iakttogs af teol. stud. HENRIK ALM. Senare hade
undertecknad tillfälle besöka ön och konstatera uppgiftens riktighet.
Den nya lokalen ligger ungefär midt i en liksidig triangel, där två
hörn bildas af de båda gamla lokalerna Sandhamn och Prästkobb; fyn-
det är således intet öfverraskande, ehuru alltid förtjänt af ett omnäm-
nande. Hur länge växten funnits här, är väl svårt att afgöra. I somras
räknade jag fem exemplar (däraf tre praktfulla, 11/2 meter i diam.) alla
blommande och alla på ungefär samma höjd öfver vattnet, vid eller
strax nedom den brytning i strandprofilen, som markerar gränsen mellan
det mera sluttande, 3—5 m. breda supralitorala bältet med naket grus
och enstaka Anthriscus, Elymus, Phalaris, Sonchus arvensis och det
supramarina med lafklädda stenar och öppen vegetation af All um olera-
ceum, Anthriscus, Arrhenatherum elatius, Galium verum, Phalaris, Rubus
idaeus, Sedum maximum och Tanacetum.
2. SERNANDERS »maritima björkzon».’
I en uppsats »Grànser och zoner» etc. i 2:a häftet för i år af denna
tidskrift kritiserade jag SERNANDERS begrepp »maristom bjórkzon» och
föreslog som mera lämpligt exempelvis »maristom löfzon». Vid tiden
* Enligt benägen uppgift af professor SERNANDER är den af honom använda ter-
men »maritim» och ej »maristom» björkzon, och det sistnämnda endast ett tryckfel
hos SELANDER. Matte detta misstag härmed vara aflifvadt och ej i likhet med så
många andra beklagligt länge spöka i litteraturen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
