Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BY)
for nedskrifvandet af dessa rader förstod jag ófverhufvud icke, hur man
kunde komma pa den idén att karaktärisera den ifrågavarande zonen
som en björkzon, detta af den orsaken, att jag pa grund af SELANDERS
framställning (Sv. B. T. 1914 p. 321) da tänkte pa zonen omedelbart vid
trädgränsen. Sommarens iakttagelser ha emellertid visat mig, att man
äfven inom de trakter, som närmast lågo till grund för min skildring,
kan tala om en björkzon utan att göra våld på verkligheten. Men denna
björkvegetation börjar först ett stycke innanför trädgränsen och intar
edafiskt andra lokaler än den öfriga, af al, rönn, asp ete., men föga eller
Fig. 1. Crambe maritima L. Härsten i aug. 1915.
ingen björk, bestående löfvegetationen. Den uppkommer nämligen ur de
afloppslösa små moss- och kärrsamhällena uppe på bergen, medan den
senare är lokaliserad till dalarna och utvecklad ur stränder. Björken
vikarierar således, där den finnes, för tallen.
Första gången jag lade märke till denna dualism i löfvegetationen, i
Björkskärs skärgård i Möja, trodde jag den vara ett rent undantag, men
sedan har jag iakttagit den på flera ställen, t. ex. på Svartlöga i Blidö.
I oktober skulle en flygare kunnat kartlägga Svartlöga topografiskt i
Svensk Botanisk Tidskrift. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
