Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
stora drag blott med hjälp af färgen: det gula bergplatåer med björk,
det gröna dalgångar med (mest) al.
Bergens kolonisering med björk kommer som sagdt öfverallt, där jag
sett den, senare än al-, rönn- ete. vegetationen i dalarna, samtidigt med
kolonister af tall. Goda exempel lämna småöarna omkring Svartlöga
med deras börjande trädvegetation. Ex. Lammskär, flackt småkuperad
ö liksom Svartlöga; en dalgång med ett tiotal medelålders alar, en gam-
mal och några unga rönnar, en gammal ask, men ingen björk; f. ö. tre
ungtallar och en liten gran samt en ungbjörk, som grott på en Cladina-
Sphagnum-tufva i ett Eriophorum-polystachium-kärr.
Fig. 2. Crambe-lokalen pa Härsten aug. 1915. I förgrunden
Elymus arenarius. Crambe till höger på bilden.
Hvad det är som gör, att björken och ej tallen häller fältet, tilltror
jag mig ej att afgöra; möjligen björkens större motständskraft mot ut-
torkning. under vintern pä dessa däligt vindskyddade lokaler.
3. De maritima örtbackarna.
Under sommaren har jag sökt komma närmare orsakerna till särdra-
gen hos de intressanta, i min citerade uppsats behandlade örtbackarna,
som uppta dalgångar och öfver hufvud mark med aflopp utanför den
maritima trädgränsen, och som därför lämpligen äfven de kunde sär-
skiljas med epitetet maritima. Jag vill icke säga, att jag lyckats i
detta bemödande; snarare tyckes mig saken nu mera komplicerad än förut.
En jämförelse mellan det trädklädda Svartlöga och kringliggande trädlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
