Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
som blef mycket intresserad af milt fynd. Han förklarade genast, att
det ej var den af NEUMAN kallade V. excelsa Poir. *integrifolia Ledeb.,
utan en ny form. Sedermera har han jämfört mina exemplar med i Lunds
universitets herbarium befintliga Valeriana-former, hvarvid det visade
sig, att Västerås-formen var fullt lika med den nu i Skåne utdöda formen
från Björka i Kropp, hvilken form NEUMAN benämnt V. excelsa Poir. v.
tripteroides Neum.
Växtplatsen, hvilken är belägen omkring 3 km. utanför Västeräs, är en
liten 50 å 75 kvm. stor holme, bildad genom att en bäck delar sig i
tvänne armar och beväxt med alar. Har fanns en enda »rugge» inne-
hållande ett tjugutal stjälkar, hvaraf jag blott tog fyra. På själfva
holmen samt å bäckstranden nedanför holmen fanns rikligt med V. excelsa
Poir. och däribland flera med tre stjälkblad i krans.
Arvid Wollert.
Ueber Sphaeria leptidea Fries.
In Observationes mycol. Bd. II, pg. 333 (1818), in Uppställning af de i
Sverige etc, K. Vet. Ak. Handl. XXXVIII (1817) p. 269 und im Systema
mycol. Bd. II, pg. 522 (1823) beschreibt resp. nennt FRIES den oben
erwähnten Pilz auf toten Blättern von Vaccinium Vitis idaea. Seine
Diagnose lautet (Symb. 1. c.): Sph. leptidea, gregaria, epidermide tegente
innata, leviter convexa, collabescendo umbilicato-depressa, levis, atra,
ostiolo pertuso.
In der Anmerkung: In superiore pagina foliorum conferta et saepe
confluens. Sphaeriae punctiformi duplo licet triplo major, orbiculata,
raro irregularis, levis, nitida, intus albida. Ostiolum punctiforme, dis-
tinctum, primo obtutu quasi papillatum.
FUCKEL reihte dann in den Symbolae I, pg. 100 diesen Pilz in die
Gattung Sphaerella ein, ohne jedoch den Ascomyceten gesehen zu haben,
denn er führt nur die Konidien auf: »Spermatiis cylindricis, subrectis,
hyalinis, 8 u X 2 w.
Nach seinem Vorgange nimmt auch SACCARDO, Syll. I. pg. 535 diesen
Pilz als Sphaerella auf, kombiniert die Diagnosen von FRIES und FUCKEL
und schiebt den Passus »ascis .... ignotis» ein.
Im III. Bande des Sylloge pg. 111 reiht aber Saccarpo den Pilz in
die Gattung Phoma ein und setzt neben FRIES als Coautor der Sphaeria
leplidea den Currey [Transact. Linn. Soc. XXII (1859) p. 313] zu, aber
mit Unrecht, denn nur Fries kann als Autor dieser Art gelten.
Ohne die Art zu untersuchen reiht dann ALLESCHER (Rabenh., Kryptfl.
von D. etc, Pilze VI pg. 94) den Pilz in die Gattung Phyllosticta ein,
übersetzt ganz einfach die Diagnose aus SACCARDO, Syll. III und schiebt
die richtige Länge der Konidien — nach CURREY — 5. w(FUCKEL 8.u X
2) ein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
