Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
fästa framtida forskares uppmärksamhet på desamma. Äfven kun-
skapen om lefvermossornas växtgeografiska utbredning i Europa
har under de senare åren gått mycket framåt. Det var därför ej
med någon stor förhoppning om att finna många för Sverige nya
arter, som jag gick till arbetet med Riksmusei svenska lefvermossor,
men det förhållandet, att jag vid detta arbete lyckats finna endast
två för Sverige nya arter, Jungermania exsecta och Martinellia cras-
sirelis, var dock för mig en öfverraskning och jag kan väl med
skäl säga en glad öfverraskning, då detta sakförhållande visar, att
vi stå ganska nära det målet att åtminstone känna, med hvilka
lefvermossarter vi i Sverige ha att räkna. A
Jungermania exsecta ScHMIDEL är en gammal, 1747 beskrifven art,
som redan i 1:a uppl. af C. J. Harrman’s Handbok i Skandina-
viens flora (1820) angifves förekomma i Sverige, men som J. BREID-
LER 1893 funnit omfatta tva habituelt mycket lika, men dock val
skilda arter, af hvilka den nyutbrutna arten kallats J. exsectiformis
Breipt. Vid en granskning af mitt till J. exsecta förda svenska
material fann jag 1906 (se Bot. Not., s. 150), att alla exemplaren i
detta material tillhörde J. exsectiformis, hvarigenom den frågan blef
öppen, huruvida den äkta J. exsecta finnes i Sverige eller ej.
Denna fråga är jag nu i tillfälle att besvara jakande, då jag i Riks-
musei samling sett svenska exemplar af J. exsecta fran: Og., V. Ny,
gon. (HJ. HOLMGREN); Vg., Hunneberg, Lilleskog, gon. (J. E. ZETTER-
STEDT 1875); Bh. Nafverstad, Djupdalen, gon. (N. J. ScHEuTz 1879);
De. Avesta, gon. (C. INDEBETOU 1880 och A. AnvÉN 1910). Hos J.
exsecta äro bladcellerna mindre, 10 x 13—20 y i diam., med rundt-
om tjocka väggar utan större hörnförtjockningar och groddkornen
rundade, elliptiska—klotformiga och vanligen tvácelliga; hos J.
exsectiformis äro bladcellerna större, 20 x 20—40 w i diam., med |
väggarne tunna, men med starka hörnförtjockningar och groddkor-
nen kantiga, ofta stjärnformiga, och mest encelliga.
Martlinellia crassiretis (BRYHN) beskrefs 1892 i Revue bryologique
af N. Brynn, som upptäckt den vid Bölgensäter i Ringerike och
sedan äfven funnit den på ett par ställen i Stjördalen (Trondhjems
amt); af Hs. HOLMGREN har den samlats 1868 i Maalselvdalen
(Tromsö amt) samt 1867 på Nammats och Kaddepakte i Lule Lapp-
mark; härtill kommer, att den enligt ett exemplar, som jag fått af
J. ÅNGSTRÖM, finnes äfven i Tärna (Ume Lappmark); denna art har
sålunda en vidsträckt utbredning i Skandinaviska halföns fjälltrak-
ter. Martinellia crassirelis är närmast besläktad med M. nemorosa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
