Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
tolkningen af våra lefvermossformer. Det har därtill gifvit en an-
tydan om storleken af det växtgeografiska material af hepaticae,
som finnes i våra herbarier, och om de luckor, som i detta hänse-
ende finnas och som därför i första rummet böra fyllas, d. v. s.
med andra ord, en första grund är härmed lagd till kunskapen om
lefvermossornas utbredning i Sverige.
Det har t. ex. haft sitt stora intresse att i Riksmusei samling på-
träffa ganska många af de först i senare tider beskrifna arterna och
att se, hvar de förut inordnats; så fann jag den 1902 beskrifna
Jungermania Hatcheri i tillsammans 48 exemplar bland ex., som
förts till 10 äldre arter; mest hade den blifvit kallad J. Floerkü
eller J. barbata, hvilka arter stå J. Hatcheri närmast; de flesta af
dessa bestämningar voro sålunda ursäktliga på en tid, då J. Hat-
cheri ej blifvit utbruten. Ett exempel i motsatt riktning lämnar
Cephalozia connivens, en af DICKSON (såsom Jungermania) redan 1801
beskrifven art; ur denna har under tidernas lopp utbrutits 1869
C. pleniceps (AusTt.), 1881 C. media Linps., 1882 C. lacinulata (JACK.),
1883 C. affinis LinpsB., 1894 C. hibernica Spruce, 1902 C. macrosta-
chya Kaar., 1903 C. compacta Warnst., 1912 C. Loitlesbergeri
SCHIFFN., 1914 C. spinigera SCHIFFN., hvilka arter alla synas vara
af första rang och nästan alla blifvit funna äfven i Sverige. Följ-
den af dessa utbrytningar har blifvit, att jag vid genomgången af
30—40 svenska exemplar, som i Riksmusei samling signerats
som (C. connivens, ej fann ett enda exemplar, som tillhörde denna
art, sådan den numera begränsas; de flesta hörde till C. media
LINDB.
Det är ej här rätt ställe att ingå i detalj pa det myckna, som
jag sett vid revisionen af Riksmusei svenska lefvermossor, men
hoppas jag alt i sinom tid fa tillfälle att därför redogöra. Jag vill
här inskränka mig till några korta notiser. Pa grund af det lifliga
arbete med lefvermossornas systematik, som under de sista artion-
dena utförts af de europeiska hepatikologerna, i hvilket arbete äfven
skandinaver flitigt medverkat, börja nu Europas lefvermossor vara
i systematiskt hänseende ganska väl kända. Detta styrkes däraf, att
jag i det stora svenska material, som jag kritiskt genomgått, ej på-
träffat någon för vetenskapen ny art; dock har jag nog sett en och
annan märklig form, som kanske vid en grundligare undersökning
skall visa sig förtjänt af arträtt, men vid hvilken jag på grund af
det stora material, som skulle genomgås, ej ansett mig ha tid att
fördröja mig; genom anteckningar har jag vid sådana former sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
