Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
På ett gneiss-block (Fig. 6), som i sin helhet tillhörde stormbältet, voro
zenitytorna (SERNANDER p. 807) klädda med:
Physcia cesia Xanthoria parielina.
Xanthoria lychnea « pygmwa
På fotytan (b) [SERNANDER, 807] växte:
Caloplaca murorum v. miniala f. oblilerala.
I ett röse med talrika flintblock, ofta ófverdragna af en tunn kalk-
krusta, antecknades på dessa en Xanlhoria parielina-association (jmfr
SERNANDER p. 866) af:
Caloplaca vilellina enstaka Verrucaria nigrescens riklig
Lecanora albescens *dispersa enstaka Xanthoria parielina riklig.
Fig. 5. Parti af Hvellinge strandängar med tufvor. — Hs. Du Rietz "/: 1915 foto.
Af ekologisk betydelse äro de här och hvar uppträdande vattenfyllda
groparna, rännorna och andra hålbildningarna. Jag kallar dem strand-
skonor!. De äro baltiska motsvarigheter till danskarnes Loer (WARMING
l. cj och tyskarnes Priele på Jyllands västkust, dessa »uregelmeessige,
bredere og smallere, ganske lavvandede indtil mange Metre dybe Render»,
hvilka bukta sig fram genom Vaderne »og danne et Slags rigt grenet
Flodsystem» (WARMING p. 124), öfver hvilka särskildt WARMING lämnat
viktiga utredningar. Det är vid Västerhafvet det dagligen tillbakaryckande
llodvattnet som uteroderat loerna; har, där ebb- och flodfenomenen prak-
tiskt taget kunna lämnas ur räkningen, uppstå erosionsföreteelserna i
’ Tärmen skonor, sing. skona, har jag lånat från beskrifningen till bladet Upsala,
som så benämner de korta vikar eller diken, som från vattendragen utsugas i stränderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
