- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 /
485

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

467

fullkomligt lika, och båda afrundas, hvarför föredr. ville benämna dem
båda äggceller eller Q-gameter. Detta förhållande lämnade ett bevis för
GoEBELs uppfattning, att bukkanalcellen hos arkegoniaterna är en redu-
cerad äggcell.

Fil. mag. O. DAHLGREN föredrog om svenska jätteindivid af Juniperus
communis (tryckes i Skogsvärdsfören. Tidskr.).

Den 13 april 1915.

Museiintendenten HARALD LINDBERG höll ett föredrag om Finlands och
dess floras utvecklingshistoria. Föredr. framhöll den betydelse studiet
af kritiska släkten och arter har för kännedomen om florans invandrings-
historia. Sådana arter ha ofta en mycket karaktäristisk utbredning,
hvilken ej kan förklaras annat än af invandringshistoriska orsaker. Som
exempel nämnde föredr. Potamogeton panormitanus, Carex nemorosa,
Myosotis laxa, hvilka ofta sammanblandas med närstående arter. Föredr.
hade under en längre följd af år bedrifvit studier öfver den finska flo-
rans invandringshistoria och därvid undersökt såväl arternas nutida ut-
bredning som de fossilförande kvartära aflagringarnes flora. Särskildt
undersökningar af de subfossila Diatomaceerna hade föredr. funnit gif-
vande. Den vid dessa undersökningar använda metoden beskrefs utför-
ligt. I hvarje profil togs ett antal mycket smä prof. Härigenom gär
man miste om alla större fossil (fanerogamrester o. s. v.) men har den
fördelen, att hvarje prof innehåller en enhetlig flora. I de understa
fossilförande aflagringarna, hvilka af föredr. ansågos som ancyluslager,
finnes allmänt Melosira arenaria. Högre upp tillkomma flera arter, t. ex.
Campylodiscus hibernicus, Pleurosigma attenuatum och Cymatopleura ellip-
tica, alla sötvattensformer. På en mycket markerad nivå i de yngsta
ancyluslagren uppträder Eunotia Clevei rikligt. De understa litorina-
lagren karaktäriseras af Clypeus-floran, hvars konstituenter äro svaga
brackvattensformer, angifvande en salthalt af 0,1—0,5 % En hithörande
art, Nitzschia scalaris, är karaktäristisk för Trapa-gyttjorna i det inre af
landet. Clypeus-floran efterträdes af Rhabdonema-floran, hvars konsti-
tuenter fordra en salthalt af 0,5—1 %.

Till sist demonstrerade föredr. kartor öfver utbredningen af några
arter, Lemna trisulca, Ceratophyllum demersum, Zanichellia polycarpa,
Typha angustifolia, Myriophyllum spicatum, Callitriche autumnalis, Potamo-
geton panormitanus m. fl., hvilka i nutiden utom vid kusten endast finnas
på några högt belägna lokaler i det inre af landet. Dessa senare före-
komster tolkades som reliktlokaler från ancylustiden.

Den 27 april 1915.

Lektor H. W. ARNELL höll ett föredrag om Riksmuseets samling af
lefvermossor (jfr. denna tidskr. 1915, p. 385.)

Fil. mag. O. DAHLGREN höll ett föredrag om den embryologiska ut-
vecklingen af Acicarpha tribuloides Juss. (jfr. denna tidskr. 1915, p. 184).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/9/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free