Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biologiska nyheter. Av professor I. Broman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mination hos urvarelserna både att gå olika utvecklingsvägar och att gå olika långt
på dessa. Men denna predeterminationshypotes skiljer sig endast till graden, men
icke till arten från den predeterminationslära, som vi — medvetet eller omedvetet -—
redan länge haft beträffande grundämnenas förutbestämmelse att bilda vissa bestämda
kemiska ämnen.
Under sådana förhållanden kan jag icke finna det berättigat att låta ett
förkastande av darwinismen bliva liktydigt med ett förkastande av utvecklingsläran.
I själva verket skulle detta vara »att kasta bort barnet med badvattnet».
Beträffande växternas evolution och frändskapsförhållanden hava hållpunkterna
för ett objektivt bedömande i allmänhet varit torftigare än beträffande djurens.
Nyligen har dock av Königsbergprofessorn Mez och hans lärjungar en stort anlagd
serologisk undersökning över växterna blivit förd till en viss avslutning. Och på
grundvalen av de härvid fastställda likheterna, resp. olikheterna mellan de olika växternas
äggvitekroppar har man redan upprättat ett nytt stamträd över växterna.
Det lider intet tvivel, att de mer eller mindre stora kemiska överensstämmelserna
mellan de olika växterna måste tillmätas en stor betydelse för systematikern. Ty
de utgöra ju objektivt bedömbara egenskaper av mera djupgående art än de flesta
formegenskaperna. Men en annan sak är, om de berättiga oss att återgå till tron på
ett monofyletiskt ursprung för alla levande varelser, såsom Mez och hans skola gör.
För min del tror jag icke detta. Då ingenting hindrar, att serologiskt starkt
överensstämmande varelser kunna härstamma från olika urvarelser, som bildats av
liknande material och under liknande förhållanden men på olika delar av jorden, så kan
naturligtvis det av Königsbergskolan givna stamträdet icke göra anspråk att vara ett
genealogiskt stamträd, som med säkerhet visar verklig släktskap, utan endast ett
trädliknande schema över de serologiska överensstämmelserna samt över de sannolika
vägar, som de olika växterna gått för att nå sina nuvarande utvecklingsstadier.
Mestadels sysselsätter sig härstamningsläran endast med de högre varelsernas
uppkomst ur de lägre. Men vissa lägre varelsers, t. ex. de sjukdomsalstrande
bakteriernas, härstamning är också av mycket stort intresse. Särskilt frågar man sig,
när de bakterier, som i regel endast kunna leva inom människokroppen, uppstodo.
Funnos de eller funnos de icke redan före människan?
På denna fråga har jag i en särskild liten uppsats^ försökt giva ett svar.
Sannolikt funnos de, långt innan människan nått människostadiet, antingen såsom parasiter
redan hos människans förfäder eller såsom saprofyter. Ty de första encelliga djuren
vore säkerligen alla bakteriätare; redan på protozostadiet riskerade därför människans
förfäder att bliva utsatta för infektionssjukdomar. Ty visserligen är det troligt, att
de flesta bakterierna utgjorde en ofarlig näring för protozoerna. Men enstaka
bakterier dogo ej, när de uppslukats av dessa, utan levde vidare såsom parasiter inom
djurkroppen; och om deras omsättningsprodukter då voro giftiga för värdkroppen,
hade denna fått en infektionssjukdom. — I andra fall kunde dock de parasiterande
^ Broman: Biologiska kåserier. Fjärde samlingen. Lund 1925. Sid.
— 107 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
