Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1925. Av kapten E. Eggert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motorfartyget, malmångaren Svealand (Broströmskoncerncn).
Sjöfarten Ip2j.
Av kapten E. Eggert.
• •
\ ven 1925 var för sjöfartsnäringen ett depressionens och prövningens år, som
långt ifrån infriade de dock så blygsamma förhoppningar, vilka vid föregående
-^årsskifte ställdes på detsamma. Detta generella omdöme kan dock i någon mån
modifieras för Sveriges vidkommande, i det att den svenska rederirörelsen, alla
motigheter till trots, likväl kunde fullt hävda sin ställning i den internationella konkurrensen
och deltaga i densamma med praktiskt taget hela handelsflottan. Liksom 1924 var
nämligen tonnageuppläggningen i vårt land 1925 relativt obetydlig, uppgående till
maximum ett femtiotal fartyg om sammanlagt c:a 35,000 nettoton, vilket utgör
knappast 3V2 procent av det sjögående tonnagebeståndet, en proportion som ställer sig
särdeles förmånlig i jämförelse med de flesta andra sjöfartsidkande länder, där
uppläggningsåtgärden måste tillgripas i långt större skala. Den förnämsta anledningen
till de tryckta förhållandena på sjöfartens område var alltjämt att söka i
disproportionen mellan tillgång och efterfrågan på tonnage.
Osäkerheten på arbetsmarknaden medförde även en del olägenheter i form av
ökade omkostnader och förspilld tid. Sålunda hade den svenska rederirörelsen i början
av året att kämpa med en svårartad och långvarig sjömansstrejk, vars verkningar, då
den i slutet av maj äntligen avblåstes, genom arbetsgivarnas fasta uppträdande dock ej
blev av så nedbrytande art, som man på sina håll hade väntat och hoppats.
Bland de sjöfartsärenden, som utöver det normala voro föremål för statsmakternas
intresse, må nämnas skeppsmätningsfrågan, sjöarbetstidslagens revidering och
sjöfolkspensioneringen. Ingen av dessa frågor bragtes emellertid under året till
slutgiltigt ordnande, och ej heller förelåg något beslut angående den revision av
sjöfartsavgifter, varom utredning påbörjades 1924.
Trots det livligare varuutbyte länderna emellan, som otvivelaktigt
kännetecknade år 1925, måste dock läget på världsfraktmarknaden betecknas som ytterligare
försämrat i förhållande till år 1924. Härom vittna med tydlighet alla de olika
fraktindex, som tid efter annan publicerades i den in- och utländska fackpressen och varav
framgår, att om indexsiffran för det dåliga sjöfartsåret 1923 sättes lika med 100, var
för 1924 motsvarande tal 102 men stod för 1925 i endast 93, alltså en nedgång från
föregående år med c:a 9 %. Betraktar man indexkurvans växlingar under året, finner
man dess höjdläge under februari och dess lägsta punkt under juni. Skillnaden med
— 126 —■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
