- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
128

(1924-1963)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1925. Av kapten E. Eggert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rederi-a.-b. Transatlantic, det andra för dansk räkning. Under byggnad var även en jagare för svenska flottan. Liksom vid Götaverken ägde ett stort antal dockningar rum under året. Särskilt må nämnas torrsättningen av »Gripsholm» i verkstadens nya flytdocka (se bild sid. 127), den största och enda i Skandinavien, som kan intaga detta fartyg. Lindholmens verkstad i Göteborg har sjösatt ett 4,570 tons motorfartyg för Ostasiatiska Kompaniet, en ångare på 1,840 ton för ett Stockholmsrederi samt den stora statsisbrytaren. På stapeln stodo vid årsskiftet ett motorfartyg om 6,000 bruttoton för norsk räkning. Dessutom ägde ett hundratal torrsättningar, omfattande c:a 54,000 ton, rum. Bland skånevarven intar Kockums mek. verkstad en framskjuten plats. Tre större motorfartyg om vartdera c:a 4,000 bruttoton och 2,600 å 2,800 hästkrafter levererades under året, ett till rederi-a.-b. Nordstjernan, ett till ångf.-a.-b. Tirfing i Göteborg och ett till Oslo, varjämte tre motorfartyg på tillsammans 12,400 bruttoton och 7000 hkr. voro under byggnad för norsk räkning. Under arbete var likaså en jagare för svenska staten, vartill kom ett avsevärt antal större reparationer och torrsättningar. De övriga varvens nybyggnadsverksamhet var, som ovan antytts, av ganska ringa omfattning. Emellertid må nämnas en ångare på 1,000 bruttoton utgången från Hälsingborg, två på resp. 1,500 och 2,240 ton från Landskrona, en med 3,500 tons lastdryghet från Sölvesborg samt några smärre pråm- och motorfartyg från Finnboda varv. Sett som ett helt, kan den svenska skeppsbyggnadsindustrin i förhållande till landets handelsflotta och sjöfart betecknas såsom synnerligen framstående såväl i kvantitativt som framför allt i kvalitativt hänseende. Märklig är framför allt den specialisering på tillverkning av motorer, som kännetecknar den svenska varvsrörelsen och för vilken denna numera är välkänd långt utöver landets gränser. Den svenska handelsflottan, som vid årsskiftet 1924/25 omfattade 2,623 registrerade fartyg om tillsammans 1,337,020 bruttoton1, minskades under det gångna året ifråga om fartygens antal med ett trettiotal, medan det samlade bruttotonnaget samtidigt ökades med c:a 80,000 ton, allt i överensstämmelse med de officiella siffror, som funnos tillgängliga under december månad. Fartygsbeståndet skulle alltså uppgå till omkr. 2,590 fartyg på tillsammans c:a 1,416,174 bruttoton med följande fördelning på olika fartygscerter: 1,138 ångfartyg om 1,003,909 ton, 225 motorfartyg om 299,727 ton, 707 segelfartyg med hjälpmaskin om 51,907 ton och 520 segelfartyg om 60,631 ton. Den procentuella förändringen av bruttodräktigheten under året innebär för ångfartygen en minskning av 0,3 %, för motorfartygen en ökning av 45 %, för segelfartygen med hjälpmaskin en ökning av 3,5 % och för övriga segelfartyg en minskning 1 Dessa siffror avvika något från dem som meddelades i förra årsboken beroende på att en del mindre, oregistrerade fartyg då medtogos. — 128 — En tredje klass hytt på »Gripsholm».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free