Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolreformen. Av fil. dr. K. Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manhang anföra de skäl, som talade för 3-, resp. 4-årig grundskola.
Skolöverstyrelsens majoritet föredrog bestämt 3-årig grundskola, likaså i stort sett
generaldirektör Bergqvist.
Mot dessa meningsskiftningar avteckna sig regeringsförslaget och sedermera
riksdagens beslut. Regeringsförslaget accepterar det blandade systemet och bygger
därvid den längre realskolelinjen på 3-årig grundskola: Den allmänna
utgångspunkten för fördelningen av de båda linjerna är den, att den på 6-årig bottenskola
uppbyggda 4-åriga realskolan i så måtto tillerkännes ett primat, att å varje
läroverksort anknytning skall finnas till folkskolans sjätte klass samt att mellanskolans
hittillsvarande organisation lämnas orörd och detta även å sådana medelstora orter,
där inom mellanskolan finnas parallellavdelningar. Härav följer, att enligt förslaget
statens hittillsvarande samskolor utan parallellavdelningar skulle omdanas till
4-klassiga realskolor, byggda på 6-klassig folkskola, samt att å orter, där inom
läroverk parallellavdelningar funnos, minst en klasserie skulle bygga på vardera av
resp. 3- och 6-årig grundskola. I vissa mindre städer, där realskola och flickskola
finnas, skulle av dessa bildas samrealskolor i syfte att skapa möjlighet för dubbel
anknytning till folkskolan. I Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund skulle
läroverken fortfarande i det hela anknytas till 3-årig grundskola; den nödiga
anknytningen till 6-klassig grundskola skulle här väsentligen representeras av befintliga
kommunala mellanskolor. Detaljerna i tillämpningen av dessa allmänna grunder
å olika orter måste av utrymmesskäl förbigås.
Motionsledes framfördes, särskilt från högerhåll, förslag om läroverkens
principiella uppbyggande på 4-årig grundskola, varjämte förordades, att linjer, byggda
på 6-årig grundskola i mån av behov skulle upprättas. Då det under frågans
förberedande behandling syntes osäkert, huruvida regeringsförslaget skulle vinna
majoritet i första kammaren, framgick småningom ur utskotts förhandlingarna ett
kompromissförslag, omfattat av utskottets socialister och bondeförbundare samt liberala
och frisinnade (utom lektor J. Bergman). Detta förslag accepterade med vissa
modifikationer regeringsförslagets blandade system, dock med den viktiga
förändringen, att den längre realskolelinjen byggdes på 4-årig, icke på 3-årig
grundskola samt att en av statens samskolor i mindre städer — den i Haparanda —
skulle bygga på 4-årig realskola. Genom sammanjämkning mellan kamrarna
modifierades utskottets förslag så, att ytterligare tre av statens samskolor i mindre
städer, nämligen i Vadstena, Strömstad och Piteå, skulle »tillsvidare» såsom 5-åriga
samrealskolor bygga på 4-årig grundskola.
Slutligen bör erinras om, att till avkortande av vägen till studentexamen för
elever, som från 6-årig folkskola övergå till högre skola, enligt regeringens
förslag och riksdagens beslut å ett fåtal orter skulle upprättas 6-klassiga lyceer eller
lyceilinjer, genom vilka den högre skolans studieväg under förutsättning av
förefintlig kvalificerad studiebegåvning samt kursernas inställande direkt på
studentexamensmålet skulle med ett år avkortas.
Gymnasiets aktuella organisationsproblem innesluter två särskilda frågor: 1)
alternativet 4-årigt gymnasium, byggande på realskolans näst högsta klass, eller
3-årigt gymnasium, byggande på realskolans högsta klass, 2) frågan om
gymnasiestudiernas differentiering.
1905 års organisation inrymde ett 4-årigt gymnasium, dock med underlättad
övergång — efter tentamen i vissa ämnen — från realskolans högsta klass till gymnasiets
andra ring. Det 4-åriga gymnasiet anses innebära bestämda pedagogiska fördelar
på grund av gymnasiekursens utbredning över längre tid och därigenom möjlig-
— 80 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
