Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistorisk revy 1927. Av amanuens Axel Bagge - Den förhistoriska arkeologien - Den medeltida arkeologien - Statens historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Brostorp i Glömminge s :n på Öland fortsatte under sommaren fil. kand.
M. Stenberger sin redan förra året påbörjade utgrävning av en forntida
gårdsanläggningbestående av fyra hus, varav grunderna ännu finnas kvar. Tvenne
husgrunder undersöktes. Den mindre lämnade inga fynd och har tydligen
tjänstgjort som uthus (ladugård el. dyl.). Den större, som uppenbarligen -varit en
bostadshall, mätte icke mindre än 30 m. i längd och 8 m. i bredd. Liksom på
uthuset funnos här två ingångar, en på långsidan, smal och väl gjord med
stenflisor på golvet, och en på gaveln, bredare utan golvbeläggning (inkörsport?).
Taket hade uppburits av 30 ekstolpar, vilka på en del ställen stått i stolphål
nedborrade i fasta berget ända till en halv meter djupt. Murarna, som voro
synnerligen väl bevarade upp till 80 cm. höjd, bestodo av gråstensblock underst och
däröver kalkstenshällar i väl lagda löpskift (se foto). Golvlagret synes bestå av
två olika nivåer, underst fasta berget, som utgjort den äldsta golvnivån, däröver
ett c:a 20 cm. djupt jordlager utan fynd, på detta ett nytt golvlager bestående av
mycket slitna hällar (se foto). Huset hade två eldstäder, omkring vilka hittades
massor av lerkärlsfragment. I olika delar av husgrunden hittades vidare: två
oor-nerade lerkärl, åtskilliga järnredskap, 12 obrända lertrissor (vävtyngder?),
myrmalm (i botten på berghällen), fragment av ett romerskt glaskärl samt en liten
bronsnål med s-formigt huvud, de två senaste på den övre, alltså yngre
golvläggningen.
Bronsnålen torde härröra från 400-talets slut (efter Kr), och som den tillhör
husets yngsta fyndlager och man därtill tydligt kan se, att detsamma brunnit ned,
får man väl anta, att det övergivits av sina invånare någon gång framemot år 500.
Det hus som utgrävdes förra sommaren, även det förstört genom eld, tillhör
sannolikt 200-talet e. Kr. (har möjligen anlagts tidigare). En till gårdsanläggningen
hörande grav, som ävenledes under året utgrävdes, daterades genom däri gjorda
fynd till 100-talet e. Kr. Den gamla Brostorpsbyn synes alltså ha haft en lång
levnadstid, från tiden närmast efter Kr. födelse till inemot år 500.
Den medeltida arkeologien.
Bland de mera betydande medeltida undersökningarna må framhållas amanuensen
B. Berthelsons redan sommaren 1926 påbörjade och under 1927 fortsatta
utgrävningar i Birgittaklostrets ruiner vid Vadstena. Här framgrävdes bl. a. det
s. k. talehuset, den byggnad, som under betryggande former förmedlade varor
och samtal mellan munkarnas och nunnornas för övrigt strängt åtskilda
avdelningar. Även andra resultat uppnåddes vid undersökningarna: grundmurarna till
munkarnas sjukstuga och bibliotek blottades och det gamla munkklostrets
ursprungliga nordflygel kunde fastställas till sin plan.
Riksantikvarien, under vars ledning arbetena stått, har i stora drag skisserat
en plan för områdets anordnande till en ruinpark, med bibehållandet av det mesta
möjliga av de utgrävda byggnadskomplexen i öppet skick.
Statens historiska museum.
Den år 1926 under ledning av docenten Sune Lindqvist igångsatta omordningen
av museets skådesamling hade under 1927 framskridit så långt att
bronsåldersavdelningen och järnåldersavdelningen (utom vikingatidssalen, som förblivit orörd)
— 98 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
