Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör A. Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken det hette, att regeringen hade under övervägande att på nytt lägga fram
det under föregående års riksdag fällda förslaget. Det för rikets landsbygd
synnerligen betydelsefulla systemet med utförselbevis måste detta år komma under
behandling i riksdagen, eftersom gällande stadgas giltighetstid utlöpte under år
1928, men om denna sak innehöll trontalet icke ett ord, ehuru man var så noga
med övriga detaljer, att man till och med omnämnde upprättandet av en
försöksgård i Skaraborgs län. Dessa och andra svagheter kunde icke uppvägas av det
glädjande meddelandet, att såväl inkomstskatten som sockerskatten, alltså både
direkt och indirekt skatt, skulle kunna sänkas. Regeringens egen debut var sålunda
icke fullt lyckad.
Regeringspartiet fäste också uppmärksamheten på sig vid valen till riksdagens
utskott. Därvid inträffade nämligen, att de frisinnade i ett par uppmärksammade
fall utestängde från utskottsplacering liberala riksdagsmän, som sedan länge
arbetat i resp. utskott. Så t. ex. fick herr Jönsson i Revinge lämna statsutskottet
och herr Röing bevillningsutskottet, där han dock i många år varit den ledande
kraften. Sammanhållningen mellan de partier, på vilka regeringen vilade, hade
redan här fått en spricka.
Det goda samförståndet åt vänster, tidigare markerat genom samarbete i
försvarsfrågan och i skolfrågan, brast i själva remissdebatten. Den fördes på det
hela taget stilla och lugnt, men socialdemokraterna begagnade tillfället att brygga
för sommarens valrörelse. De tal, som höllos, voro till stor del så agitatoriska,
att de mycket väl skulle ha passat en första maj, och följden blev, att regeringen
fick sitta emellan. Agitationstalens adress blev i viss mån regeringen, ehuruväl
den verklige adressaten var det svenska folk, som på sommaren skulle gå till val,
enkannerligen den del därav, som i valuppropen kallas »det arbetande».
Remissdebattens resultat blev sålunda helt enkelt att klyftan mellan regeringspartiet och
socialdemokraterna vidgades.
Det var redan då tydligt, att socialdemokraterna välvde stora planer. En
bekräftelse på dessa aningar fick man under motionstiden, då partiets stora
motioner lades fram på riksdagens bord. Bland dem voro två direkt riktade mot det
nuvarande ekonomiska systemet: den ena föreslog en radikal omläggning av
arvsbeskattningen, inriktad på successiv indragning av ärvda förmögenheter till staten,
den andra förordade en omläggning av inkomst- och förmögenhetsskatten, i syfte
att på så sätt få till stånd en jämnare fördelning av egendomen. Det var i en av
dessa motioner, som de för partiet och dess valrörelse så olyckliga orden om
fattigdomen fälldes: »fattigdomen fördrages med jämnmod, blott den delas av alla».
Med dessa motioner och med sitt aggressiva uppträdande under remissdebatten
hade det socialdemokratiska partiet angivit tonen för sitt politiska arbete under
året. Det kunde se ut som om den försiktighet, som utmärker en del av partiets
äldre män, hade fördunklats — orsaken var i så fall skuggan av de kommande
valen.
Om regeringen under riksdagens första dagar visade prov på en ganska långt
driven anspråkslöshet, så blev den i slutet av februari så mycket mera aktiv. Då
kommo en hel rad av förslag, delvis i tämligen viktiga frågor. Sålunda
framlades förslag om en arbetsdomstol, om egnahemsrörelsens omorganisation, om
utförselbevisens prolongering — den fråga som av olika skäl ej nämndes i trontalet
— om flickskoleundervisningens omläggning, om bostadslånefonden m. m. Här
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
