Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1928. Av kommerserådet Axel F. Enström - Byggnadsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska undersökningar rörande betongplattors belastningsförhållanden, om
frysnings inflytande på betong m. m. lämnade nya och viktiga resultat.
Gasbetongtekniken gjorde nya framsteg, i det materialets hållfasthet visade sig
kunna höjas genom ånghärdning.
Nya slag av porösa och sålunda mindre värmegenomsläppande tegelsorter
började tillverkas i landet.
Ett nytt material »Masonite» tilldrog sig stor uppmärksamhet och föranledde
beslut om upprättande av en svensk tillverkning efter amerikanskt mönster.
Materialet är pressat i plattor av på särskilt sätt preparerad cellulosa och har goda
egenskaper såsom material i väggar, paneler o. dyl.
Byggnadsverksamheten i Stockholms stad var under året livlig. Under de tre
första kvartalen fullbordades 2,844 färdiga bostadslägenheter mot 3,291
motsvarande tid 1927. Under samma tre kvartal beviljades byggnadslov för 3,291
lägenheter mot 5,038 — rekordsiffra — samma tid 1927.
Av under året fullbordade byggen må nämnas i Stockholm: Stadsbiblioteket,
Tändsticksbolagets kontorsbyggnad och China-biografen, vidare General Motors
fabrikskomplex vid Hammarbyleden och Banankompaniets lagerbyggnad i
Frihamnen. I landsorten tillkommo ett nytt gasverk i Västerås samt åtskilliga byggen för
kyrkor, skolor och sjukhus.
Intresset för höjdbyggnader ökades, och planer framkommo till systematisk
bebyggelse av norra Djurgården med användande av höga byggnader i gles placering.
I Tyskland har den smäckra kupolbyggnadstekniken vidare utvecklats. En
hallbyggnad i Leipzig med tre kupoler om vardera 75 meters genomskärning tilldrog
sig intresse.
En märklig svensk byggnadsprestation utgjorde en ovanligt stor, vid Rönnskär
i Västerbotten, uppförd fabriksskorsten, mätande icke mindre än 145 meter i höjd,
8 resp. 4,5 meter inre diameter nedtill resp. upptill.
Under året tillkommo några större brobyggnader såsom den nya Liljeholmsbron
över Hammarbyleden, 390 m., till största delen plåtbalkbro med klaff, delvis
betongviadukt, och Stora Essingebron, 339 m., utförd som järnbågbro. Landsvägsbroar
tillkommo över Dalälven vid Husby kyrka, 157 m., över Stallarholmssundet i
Mälaren, 152 m., och över Klarälven vid Deje, 210 m. En järnvägsbro över Nissan
vid Halmstad, 67 m., färdigbyggdes.
Ett brobygge av kolossala dimensioner pågick över Hudson floden vid Fort Lee
invid New York med ett spann på 1,070 meter, världens största. Kostnaden
beräknades till 280 milj. kronor.
Raden av större svenska hydroelektriska kraftverk tillökades under året med
Hammarforsen i Indalsälven, 27,000 hk., och Krångfors i Skellefteälv, 17,000 hk.
Utbyggandet av Karseforsen i Lagan, 44,000 hk., påbörjades.
På vägväsendets område rådde en livlig verksamhet. Stort intresse ägnades åt
ytbeläggningsämnen, av vilka ett stort antal kommo till användning och prov.
Viktiga delar av Stockholms gatunät kommo under året till omläggning.
Trafikfrågorna tillvunno sig ökat intresse, utan att några mera vittgående lösningar för
huvudstadens del kommo till praktiskt utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
