Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Italia»-tragedien. Av amanuensen Ansgar Roth - Roald Amundsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roald Amundsen.
Roald Amundsen, den frejdade norske
polarforskaren, fann i juni sin död i Ishavet,
då han ilade till undsättning av den
förolyckade »Italia»-expeditionen. En heroisk
levnadsbana fick härmed sin heroiska avslutning.
Roald Amundsen var född i Borge invid
Sarpsborg 1872. Han blev student 1890 och
ägnade sig till en början åt medicinska studier.
Redan från ungdomsåren var han emellertid
fast besluten att följa i Fridtjof Nansens
fotspår, och 1893 kastade han studierna över bord
för att förbereda sig för sin kommande
livsuppgift, polartrakternas utforskning. 1894 tog
han hyra på en sälfångare och tog året därpå
styrmansexamen. 1897—1899 medföljde han
som andre och förste styrman Adrien de
Ger-laches belgiska sydpolsexpedition. Efter
hemkomsten satte han i gång med förberedandet
av sin första egna expedition, som åsyftade
nordvästpassagens forcering, och på.
försommaren 1903 startade »Gjöa-expeditionen», som
efter fullbordat värv anlände till San Francisko i
oktober 1906. I oktober 1908 framlade han en
plan till utforskning av nordpolarbassängen
genom en flerårig drift tvärs över Ishavet och
igångsatte med vanlig energi anskaffningen av
medel till en sådan. I september 1909 drog emellertid nyheten om nordpolens upptäckande
ett; streck över hans planer, varför han i stället beslöt att vända sig mot Sydpolen. Det
förändrade målet hemlighölls emellertid av Amundsen, då han i augusti 1910 lämnade
Kristiansand med »Fram». Planen genomfördes, och i december 1911 nådde Amundsen Sydpolen.
Redan under hemresan återupptog A. förberedelserna till den stora nordpolsfärden.
Expeditionen med det nybyggda motorfartyget Maud kunde på grund av tidsförhållandena ej starta
förrän i juni 1918. Fartyget, på vilket även Finn Malmgren vistades en längre tid som
meteorolog, låg i olika repriser fastfruset i packisen cch kunde ej genomföra sin uppgift
att framtränga till polen.
Amundsen uppgav dock ej sin avsikt. När havsisen ställde en oöverkomlig barriär för
hans framfärd, tog han sig fram med hjälp av de nyaste kommunikationsmedlen: aeroplanet
och luftskeppet. Expeditionen med två aeroplan i maj och juni 1925 hade så när slutat
med en katastrof. Amundsen och hans följeslagare lyckades dock med otroliga
ansträngningar rädda sig med hjälp av det ena flygplanet.
Följande år startade Amundsen jämte Ellsworth och Nobile mot nordpolen med luftskeppet
»Norge». De djärva resenärerna, som startade från Spetsbergen den 11 maj, landade efter
två dygns äventyrlig färd vid Teller i Alaska.
Roald Amundsen.
även i de med generalens namn signerade rapporterna — ofta äro inbördes
motsägande eller uppenbart oriktiga. Kursen sattes mot Frans Josefs-arkipelagen
och därifrån mot Nikolaus II :s land, som dock aldrig uppnåddes. Luftskeppet
framträngde till 91° 40’ östlig längd från Greenwich utan att man såg skymten
av land, men måste på grund av vidrigt väder eller hotande bensinbrist eller
bådadera vända på »omkring 100 kilometers avstånd från den redan kända kusten»
av Nikolaus II :s land. Detta land har, enligt Nobile, en »betydligt större
utsträckning än vad man hittills antagit», medan Behounek i sin redogörelse för färden
— ’211 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
