Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1928 - Viktigare utnämningar m. m. 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kjolen ett växlande panorama runt omkring bärarinnans figur. Livet ägnades mindre
intresse; det var slätt och långt, men vanligen så sytt, att en tydlig insvängning markerade
den naturliga midjans plats, varpå ett smalt skärp följde ett stycke längre ned, ungefär
i jämnhöjd med höftens högsta punkt.
Utomhus bibehöll kjolen sin jämna längd nedtill. Stora pressade veck förekommo, icke
så mycket plisséer. På utedräkten försvann den förut så länge obligatoriska blomman på
kragen spårlöst vid höstsäsongens inbrott. Kappärmarna företedde en egendomlig och föga
tilltalande påsig vidd kring underarmen, starkt avsmalnande nedåt handleden; detta vida
parti var vanligen pälsklätt på vinterkapporna. Det förekom också på pälskappor.
Klänningsärmarna blevo på hösten oerhört snäva och så långa, att underärmen alltid bars
uppstruken, så att den rynkade sig upp till armbågen. Svart och blått voro modefärger;
åtskilliga nya blå nyanser kreerades, däribland en dovt åskblå, som särskilt förekom på blanka
sidentyger. Förkärleken för mönstrat gick igen i prickig och mönstrad tyll — över huvud
taget var tyll vinterns stora mod för dansklänningar, och svarta tylltoaletter med enorma,
brusande kjolar av oräkneliga volanger, olika långa, olika breda och olika täta varierade
på ett dekorativt sätt det alltjämt aktuella begreppet stilklänning. Taft var ett annat
omtyckt material till dylika klänningar; ofta gjordes en elegant aftontoalett av tvenne
material, siden (taft) i livet och tyll i kjolen till exempel. Klänningar av spetstyg, särskilt
svarta, voro mycket i bruk. Som garnityr förekom fortfarande strass men i försvinnande
ringa mängd jämfört med vad fallet varit tidigare, och förnämligast för att utforma ett
prydnadsmotiv på toaletten, aldrig helt övertäckande densamma. En modenyck i sitt slag
utgjordes av de små raka, korta, tunna jackor med ärmar, som begagnades till en del större
ärmlösa toaletter. Över exempelvis en svart spetsklänning utan ärmar bars gärna en jacka
av samma material med ärmar. Chiffon- och georgettejackor komponerades i anslutning
till toaletten därunder och voro ofta broderade med pärlor, strass eller paljetter. Jackorna
gingo stundom under benämningen cocktailjackor.
Hattarna voro under våren små och åtsittande; under hösten såg man turbanmodellen i
stor myckenhet samt en klo9kmodell, där det starkt rundade brättet samlades i några
sol-fjäderformiga veck vid sidan. Turbanen och i allmänhet de åtsittande hattmodellerna
brukade ofta förete en nedre kontur av tvenne svagt böjda linjer, som möttes i en ganska
skarp vinkel ovanför ena ögonbrynet. Materialen under vår och höst voro alltjämt filt,
velour och sammet, på sommaren såg man bland annat dels fina stråflätor, dels ytterligt
grova halmflätor. — Väskorna till promenadbruk utgjordes dels av de vanliga
portmonnäväskorna, som blevo tunnare och tunnare, dels av hängväskor med markerat bukig byggnad.
Eleganta teaterväskor voro ofta rikt strassbroderade.
Viktigare utnämningar m. m. 1928.
Hovet: hovmarskalken greve A. L. C.
Le-wenhaupt tjänstgörande överstekammarjunkare
16/6; kammarherren frih. /.-/. G. De Geer
förste kammarherre, tjänstgörande hos
drottningen, 16/6; förste legationssekreteraren frih.
L. C. G. E. de Geer och kammarjunkaren L.
O. M. Taube von Block 16/6,
överstelöjtnanten C. L. H. Rosencrantz, kammarjunkarna
F. W. Edelsvärd och G. E. C. W. Aminoff
31/12 kammarherrar; kaptenen F. C. von
Miihlenfels hovjägmästare 16/6; konstnären
K. B. A. Kronstrand hovintendent 16/6;
hovintendenten O. E. Swensson överintendent och
chef för konungens hovförvaltning 6/9;
kammarherren frih. L. C. G. E. de Geer
introduktör för främmande sändebud 9/11;
rytt-mästaren greve N. C. L. Wachtmeister och
löjtnanten greve T. G. Bielke stallmästare
31/12; godsägarna frih. B. A. A. S:son
Lei-jonhufvud och /. I. A. Dickson
kammarjun-kare 31/12; tandläkaren M. Schmidt
hovtandläkare 31/12; fröken Marianne Mörner
hovsångerska* 31/12; k. m:ts orden: rikshärolden
greve E. A. A. Piper ceremonimästare 16/6;
ceremonimästaren greve G. T. A. von Rosen
rikshärold 16/6; intendenten O. G. M.
Silfver-stolpe kanslist 16/6.
Regeringsrätten: C. H. F. Meurling, J. N.
Gärde, /. F. A. Afzelius och H. Waller 9/11,
C. W. Aschan 31/12 regeringsråd;
justitie-re visionen: P. H. Forsman 22/6, E. H.
Bergendal 6/9, Å. Hartelius 12/10, G. O.
Ram-stedt, T. W. G. Sjöfors och /. W. Smith 14/12,
E. G. H. Siljeström 31/12 revisionssekreterare;
Svea hovrätt: R. S. Lundbergh, E. V. B:son
— ’237 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
