Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåligt väder. Miss Earhart, eller som hon
kallades i Amerika, »Lady Lindy», lyckades alltså
få sin dröm uppfylld. Hennes första ord efter
landningen i Europa voro också: »Jag är
världens lyckligaste kvinna».
Ännu en flygare, den engelske flygofficeren
Mac Donald, gjorde under året ett försök att
flyga över Atlanten. Han fick dela samma
olycksöde som så många andra flygare,
manliga som kvinnliga, vilka sökt överflyga
Atlanten. Ingen av föregångarna har emellertid,
vill det synas, varit så våghalsig som denne
engelsman; i en liten sportmaskin, ett de
Ha-villand Gipsy Mothplan, sökte han flyga från
Amerika över till England. Försöket
misslyckades emellertid. Starten skedde från S :t
Johns på Newfoundland den 17 oktober;
flygaren kom aldrig fram till sitt mål.
Tack vare den omständigheten att maskinen
var utrustad med radio undgick däremot en
annan Atlant flygare,- den berömde engelske
flygaren Courtney, döden i vågorna. En av de
första dagarna i augusti startade han med tre passagerare från Lissabon och med
Newfoundland som mål. Ute över Atlanten råkade maskinen mitt på natten, då den befann sig på
500 meters höjd, plötsligt i brand. Sedan bensintillförseln efter ett ögonblicks ingripande
från piloten blivit avstängd sattes maskinen på näsan och hamnade efter ytterligare några
sekunder på vattnet, där elden snart släcktes. Hjälp begärdes genom SOS-signaler, vilka
först uppfattades av den svenska amerikaångaren: »Gripsholm», varifrån meddelandet om
flygarnas olyckliga läge omedelbart befordrades vidare till andra fartyg på Atlanten. Efter
18 timmars väntan blevo de nödställda räddade ombord på ångaren »Minnewaska», som
förde dem välbehållna till Newyork.
Den första flygningen över Atlanten — möjligen med undantag för den tyska ■— som icke
var baserad enbart på det sportsliga momentet, var en av den svensk-amerikanske flygaren
Bert Hassell planerad färd, som dock måste avbrytas på Grönland. Ur svensk synpunkt
hade denna färd ett speciellt intresse av två skäl: dels var flygaren svenskfödd och dels
var målet för hans färd Stockholm. Hassell, som åtföljdes av flygaren Cramer, startade
från Rockford i Illinois, vars handelskammare och några där bosatta svenskar finansierat
flygningen. Färden skulle gå över Mount Evans på Grönland samt vidare över Island till
Stockholm, med mellanlandningar för bensinpåfyllning på Grönland och Island. Flygningen
gällde en undersökning av möjligheterna att lägga en transatlantisk flygroute efter denna
nordliga väg. Efter diverse svårigheter och motgångar skedde starten den 18 augusti. Precis
två veckor hölls sedan världen i spänning: hade även Hassell och hans kamrat omkommit
eller hade de nödlandat på Grönland? Den 2 september utsändes så slutligen ett
meddelande från professor Hobbs vetenskapliga expedition vid Mount Evans att de båda flygarna
hade räddats och befunno sig välbehållna vid expeditionens läger. Dittills hade man endast
vetat att maskinen varit sedd över Grönland. Det framgick av Hobbs rapport att de båda
flygarna redan mellan Labrador och Grönlands kust drivits ur kursen och att de sedan på
grund av bensinbrist tvingats nödlanda på Grönland på en glaciär vid Sockertoppen.
Flygarna måste överge sin oskadade maskin och till fots söka tränga fram till Mount Evans
över de ojämna isvidderna och de outforskade vildmarkerna. Efter svåra strapatser och
under många umbäranden nådde de fram till närheten av Hobbsexpeditionens läger, där de
i ganska medtaget tillstånd upptäcktes av några eskimåer tack vare röksignaler, som
uppsänts. Hassell fortsatte senare den avbrutna färden med ångbåt till Köpenhamn och reste
härifrån till sina släktingar i Sverige. Slutligen gjordes ett besök i Stockholm.
Flygmaskinen måste emellertid kvarlämnas på Grönland och ges tillspillo, då den plats, där
nödlandningen skedde, var ytterst otillgänglig. Redan vid sitt besök i Stockholm förklarade
Hassell, att han ämnade försöka att redan under 1929 göra om försöket att flyga efter den
utstakade routen, som han ansåg vara den ur ekonomisk och praktisk synpunkt lämpligaste,
— ’244 —
En tysk flygmaskin lyckades flyga till Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
