Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omsättning på över 4 milj. aktier per dag och med räntan för dagslån upp i
6 %. Spekulationen föreföll så mycket mera osäkert grundad som samtidigt
från senatorshåll riktades allvarliga anmärkningar mot presidenten Coolidge för
att han skulle ha fördolt det verkliga läget i landet, som tyngdes av över 4 milj.
arbetslösa. Optimistiska och pessimistiska rykten om det industriella läget i
landet korsade varandra utan att man kunde komma till full klarhet. Så mycket
visste man dock, att det var klent ställt inom kol- och textilindustrierna. Trots
en guldutströmning, som på 8 månader till början av juni uppgick till 400 milj.
dollar och trots att Reservebankerna i öppna marknaden sålde statspapper för
att strama till densamma, fortsatte haussen på fondbörsen till i juni, då åter ett
kraftigt bakslag följde, som emellertid icke heller denna gång blev av någon
längre varaktighet. Efter halvårsskiftet framträdde allt tydligare tecken på att
det industriella uppsvinget efter en kort vilopaus åter var i full gång och att
fondbörsens optimism följaktligen var grundad på en sund basis, om än kurserna
drivits upp i för snabbt tempo. Spekulationen tog därför ny fart, så mycket
mera som Federal Reservesystemets ledning insåg sin oförmåga att knäcka
börsen och beslöt att låta den »koka över av sig själv». Den höga räntenivån i
Newyork lockade dit utländskt kapital i stora mängder, men också amerikanskt
kapital, tillhörigt bolag och enskilda, togs ut ur bankerna och lånades ut åt
börsmäklare och spekulanter. Dagsräntan flög då och då upp i 12 procent,
omsättningen steg emellanåt till över 6 milj. aktier per dag, börsens tekniska
möjligheter att följa med och registrera de gigantiska affärerna räckte ej till,
börslånen nådde nya rekordsiffror och pessimisterna spådde ett börsens Ragnarök av
ofantliga dimensioner. Vilket emellertid ej kom. Året slöt med seger för
optimisterna och med ljusa utsikter för den närmaste framtiden.
I ett nyårstal gav chefen för den stora National City -Bank i Newyork, mr
E. Mitchell, en överblick över Förenta staternas ekonomiska utveckling under år
1928 och framhöll som sin mening att sagda år hade slagit sina föregångares
rekord. Det ekonomiska läget vid årsslutet ansåg han vara sunt och
framtidsutsikterna de allra bästa. Det enda oroande momentet var tillflödet till
New-yorkmarknaden av kapital för spekulationsändamål, vilket icke stod under
bankernas kontroll.
Englands penningmarknad var i början av året mycket lätt, men centralbanken
vågade ej sänka räntan, då banken behövde draga till sig guld för att stärka sin
ställning och kunna övertaga statens under kriget utsläppta sedlar, de s. k.
»cur-rency notes». Förenta staternas gång på gång höjda räntesatser utövade ett starkt
tryck på pundet, som i Newyork och även i Berlin flera gånger nådde
guldexportpunkten och också resulterade i den ovannämnda guldutströmningen.
Englands bank höll dock som sagt fast vid sitt diskonto både för att markera sin
fristående ställning och för att kunna hjälpa de engelska industrierna till så goda
lånevillkor som möjligt. I början av året var uppfattningen rörande den
industriella utvecklingen i England ganska optimistisk och det såg ut, som om den
långsamma återhämtningen under 1927 skulle fortsätta. Men från och med april
började arbetslösheten åter att ökas, och vid slutet av året hade de arbetslösas
antal kommit upp i över 1,4 miljon. Medan maskin- och elektriska industrierna
samt skeppsvarven hade det relativt bra, var läget klent för bomulls-, kol- och
— 343 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
