Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1928. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fred. Oisens rederi ett stort motorfartyg, som samma dag anträdde sin första resa på
Sydamerikalinjen, Tilldragelsen markerades med att statsministern, skeppsredare
Mowinckel, höll festtalet.
På det hela taget kan året 1928 på industriens område betecknas såsom ett
nydaningens och nybyggnadens år i osedvanlig omfattning. Nyanläggningar,
utvidgningar, nyteckningar. Affärsmännen förklarade, att när man en gång fick se boksluten
skulle dessa ge anledning till större optimism. En icke oväsentlig framgång.
Särskilt gällde detta de stora bolagen, som äga kapital och förmåga att rationalisera
driften." Ställningen var icke så mörk som klagomålen tydde på. Samhället visade
en oväntat stark elasticitet under de utomordentligt vanskliga åren. Hjulen
åter igång, klang av hammarslag och lust och mod att taga itu med uppgifterna.
Blott ingen övervärdering nu i nybyggnadstiden, lärdom måste tagas av de nära i
tiden liggande erfarenheterna. Sådan var, kan man säga, på »sakkunnigt håll»
uppfattningen vid årets slut.
Men där krävdes ännu ett. Den påbörjade saneringen av det allmännas finanser
måste f ort sätt as.-
Statsbudgeten för senaste budgetåret utvisade ett överskott på 2 miljoner kr.
Det första överskottet sedan 1919. De totala utgifterna uppgingo till 414,7 milj.
och inkomsterna till 416,7 milj. kronor. Det rådde bland alla borgerliga en enhällig
mening, att statsbudgeten var alltför hård, särskilt i betraktande av handelsbalansen,
som under 1928 ställde sig 50 miljoner kronor ogynnsammare än under 1927, räknat
till oktober. Importen uppgick till 843 och exporten till 572 miljoner mot 791
resp. 570 milj. kronor. — Statsskulden uppgick enligt den senast föreliggande
rapporten till 1,635 milj. mot 1,568 milj. kronor i fjol. Ökningen var dock endast
skenbar, reellt är statsskulden ungefär oförändrad.
Det stora problemet var kommunernas skuld. Visserligen sjönk denna under
1928 med 23 milj. efter att under 1927 ha sänkts med 21 milj. kronor —
riktningen är sålunda den rätta, fastän takten är otillfredsställande — men denna
skuldbörda bragte kommunerna på knä. Deras sammanlagda skuld uppgick till 1,453
miljoner kr.
Folket trycktes alltså av en det allmännas skuldbörda på 3 miljarder. Detta i
förening med socialpolitiken drev även under 1928 skatterna till en höjd, som enligt
borgerlig politisk uppfattning gjorde en med ökad fart fortsatt sanering av det
allmännas finanser till ett oeftergivligt villkor för näringslivets återuppresning.
På arbetsmarknaden var 1928 ett jämförelsevis lugnt år. I stället voro emellertid
konflikterna så mycket mera ondartade. Revolutionära till sitt väsen, så till vida
som de voro riktade mot landets lagar och domstolar och i sig själva uppenbart
olagliga. Främst gäller detta den månadslånga byggnadsarbetarstrejken. Året
utgick under hot om en hela landet omfattande storstrejk med syfte att tvinga
samhället att uppgiva det rättsliga beivrandet av lagbrotten mot skiljedomarna i
fjolårets arbetstvister.
På det kulturella området förelåg en bokskörd kvantitativt rik efter vanligheten,
kvalitativt utan sensationer — samt Sigrid Undsets Nobelpris och Nationalteatrets
underskott på en rund kvarts miljon, vilket väl får skrivas på »tidernas» konto.
Till slut döden. Den fällde två stora träd i skogen, Roald Amundsen och Gunnar
Knudsen.
— 398 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
