Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark 1928. Av redaktör H. Boesgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark 192S.
Av H. Boesgaard.
Danmarks regering år 1928:
M a d s e n-M y g d a 1, T h., stats- och
jordbruksminister.
M o 11 e s e n, L., utrikesminister.
Neergaard, N., finansminister.
R y 11 e r, Sv., justitieminister.
B y s k o v, J., undervisningsminister.
B r u u n-R asmussen, F. C., kyrkominister.
S t e n s b a 11 e, J., trafikminister (från 6 okt.
tillika handelsminister).
Slebsager, M. N., handelsminister (t. 6 okt.).
K r a g h, O., civilminister.
R u b o w, V., sundhetsminister.
B r o r s e n, S., försvarsminister.
I trontalet vid riksdagens sammanträdande den 2 oktober yttrade statsminister
Madsen-Mygdal, att regeringens ekonomiska politik, som har till huvudsyfte
att avpassa de offentliga utgifterna och därmed skattebördorna efter
näringslivets bärighet, skulle fortsättas. De vid de två föregående riksdagssessionerna
genomförda utgiftsrestriktionerna skulle vidhållas, alla icke strängt nödvändiga nya
statsutgifter skulle undvikas, och de utgiftsområden, som ej berörts av tidigare
genomförda besparingar, skulle göras till föremål för fortsatta undersökningar.
Det var regeringens avsikt att i största möjliga utsträckning söka genomföra
nedsättning av sådana avgifter och skatter, som måste anses verka mest tyngande på
näringslivet. För att möjliggöra en nedsättning av fastighetsutskylderna på sådana
egendomar, som vid den allmänna fastighetstaxeringen 1927 satts till ett värde,
som är högre än det nuvarande, skulle framläggas ett förslag, enligt vilket samtliga
omtaxeringar för fastighetsskatt till nästa taxering år 1932 skulle utföras på
grundval av värdet vid den tidpunkt, då omtaxeringen äger rum. Regeringen var
fortfarande av den uppfattningen, att de nu gällande reglerna för beskattning av fast
egendom verka orättvist och böra ändras. Härom skulle förslag framläggas inför
riksdagen.
Det förslag till finanslag för finansåret 1929—30, som finansminister
Neergaard dagen därpå framlade i folketinget, visade i fråga om driftsbudgeten ett
överskott på 6,3 milj. kr., sedan förräntningen av Landmandsbankslånet, 9,231,000
kr., upptagits på räntekontots utgiftssida. Inkomsterna beräknades till 319,6 milj.
kr. och utgifterna till c:a 313,3 milj. kr. Den för år 1928 gällande finanslagen
hade fastställts med ett överskott på driftsbudgeten på 4,9 milj. kr., och
statsräkenskapernas driftsredogörelse för 1927—28 visade ett överskott på väl 5,8
milj. kr. Allt som allt kan sägas, att förslaget gav uttryck för den uppfattningen,
att den ekonomiska situationen bättrat sig för staten efter genomförandet av
nedskärningspolitiken — m. a. o. att nedskärningslagarnas skörd inbärgats.
En av årets mest anmärkningsvärda företeelser var landstingsvalen i september
till ena hälften av tinget. Socialdemokraterna hade hoppats kunna fråntaga de
andra partierna flertalet i tinget, och de hade också vid valet en icke ringa
framgång i röstetal. Till följd av den indirekta valmetoden stod resultatet dock icke i
förhållande till framgången vid elektorsvalen. Det lyckades dem endast att erövra
ett enda mandat från vänstern, och de förutvarande regeringspartierna, vänstern
och dess stödparti, de konservativa, fingo alltjämt tillsammans flertal i landstinget
liksom i folketinget -— visserligen ett skröpligt flertal på ett par röster. Över
— 399 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
