Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur den svenska skolans värld 1929. Av generaldirektör B. J:son Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också stå klart, att detta riksdagens ståndpunktstagande motsvarade vad
situationen hos oss för närvarande bäst behöver. Starka skäl kunna nämligen
anföras för de båda studievägarnas jämställdhet. Systemet med fyraårig
grundskola — d. v. s. den gamla studievägen — leder på 12 år lärjungen från början
av grundskolan till studentexamen, systemet med sexårig grundskola åter — d.
v. s. det nya, bottenskole- eller enhetsskolesystemet, som det benämnes —
behöver för samma väg 13 år. På denna punkt har alltså den gamla skolan ett
bestämt företräde. Ett sådant har den dessutom även däri, att den under längre
tid kan arbeta med ett mera valt lärjungemateriaL Det nya systemet medför åter
den fördelen, att målsmän, som så önska, kunna behålla sina barn i hemmet två
år längre än vad möjligt är vid det gamla systemet. Särskilt för landsbygdens
befolkning medför detta förhållande en avsevärd vinst både i ekonomiskt
hänseende och ur uppfostringssynpunkt. Även för målsmän, som hava svårt att,
förrän barnen fullständigt genomgått folkskolan, bestämma sig i fråga om deras
fortsatta studier, erbjuder den längre grundskolan förmånen av ett uppskov
med avgörandet.
Det är uppenbart, att det skulle yppa sig mycket stora svårigheter, när det
gällde att på de olika läroverken rätt avväga fördelningen av de båda
studievägarna eller med andra ord att bestämma, huruvida de särskilda läroverken borde
utrustas med en eller flera serier klasser av den ena eller andra studielinjen.
Man hade vid avgörandet härom i stort sett ingen annan ledning än den, som vissa
mera teoretiska överväganden och förväntningar kunde erbjuda. Det visade sig
också snart, att lärjungeströmmens fördelning på de båda linjerna i åtskilliga
fall alldeles icke tog det förväntade förloppet eller motsvarade det i den
fastställda organisationsplanen beräknade antalet serier av de olika linjerna. Sålunda
har tillströmningen till den fyrklassiga realskollinjen i åtskilliga fall varit
väsentligen mindre än som beräknats. En följd härav har blivit, att linjen på en del
orter icke kunnat komma till stånd, på andra åter måst arbeta med ett mindre
antal lärjungar, än som ur stats finansiell synpunkt kunnat anses försvarligt. Å
ancira sidan har på ej så få orter ett större antal lärjungar sökt inträde i den
femåriga linjen än som enligt organisationsplanen där kunnat mottagas. Dessa
och dylika förhållanden ha medfört, att k. m :t i fråga om vissa fall måst
föreskriva särskilda av förhållandena påkallade interimsanordningar. Den situation,
som härigenom uppstått, har emellertid inneburit en för vederbörande lärjungar
och målsmän oroande ovisshet och åstadkommit en störande och för skolarbetets
ändamålsenliga planläggning högst menlig osäkerhet. Därtill kommer, att k. m:t
vid fattande av dylika temporära beslut icke alltid kunnat tillgodose just de
synpunkter, som varit bestämmande för den nya läroverksorganisationen, till
exempel när det gällt den för hela denna organisation bärande grundtanken, att på
varje ort, där högre skola finnes, möjlighet skall beredas lärjungar att från
folkskolans sjätte klass omedelbart övergå till det allmänna läroverket på orten.
På grund av de svårigheter och olägenheter, som sålunda yppat sig, uppdrog
ecklesiastikministern, efter lämnat bemyndigande av k. m :t, åt 1927 års
skolsak-kunniga^) att verkställa en undersökning huruvida i fråga om realskolans
anknytning till folkskolan en anordning stode att finna, som på ett smidigare sätt kunde
Dessa ha utgjorts a^’ f. generaldirektören B’. J :son Bergqvist, förutv. statsrådet J. Almkvist,
£. rektorn Alfred Nordfelt, undervisningsrådet Harald Wallin och lektorn Erik Wellander.
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
