- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
101

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljus och materie. Av Ansgar Roth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Professor Albert Einstein vid sin 50-årsdag
den 14 mars 1929.

De cinsteinska idéernas triumf.

Relativitetsteorien är ett utmärkt
exempel på de moderna raffinerade
mätmetodernas betydelse för den teoretiska
konstruktionen. Einsteins revolutionära
hypoteser hade förvisso ej på långt när väckt
så stor uppmärksamhet eller åstadkommit
så mycket rabalder, om de ej inom kort
bekräftats genom astronomiska och
fysikaliska iakttagelser. Men de s. k.
Einstein-effekterna, som utgöra de för mätning
tillgängliga differenserna mellan den
klassiska och den nya förklaringen av
företeelserna, äro alla så små, att det ännu
för några få år sedan varit fåfängt att
söka konstatera deras tillvaro; att mäta
dem var uteslutet. Även med nuvarande
precisa metoder måste medges, att ej ens
den bästa överensstämmelse mellan teori
och observation verkar fullt övertygande^
när den minimala kvantitet, som mätes,
ligger nära gränsen till det omätbara. Och
så är tyvärr fallet vid alla de
relativitets-effekter, vilka åberopats som vittnen för
eller mot Einstein.

Men när många, sinsemellan oberoende vittnen samstämmigt intyga samma sak,
kan man icke bortförklara deras gemensamma utsago med påståendet att varje
vittnesbörd för sig är en smula otillförlitligt! Till de tre ursprungliga
astronomiska »Einsteineffekterna» ha under årens lopp samlats en stor mängd andra
iakttagelser från olika områden av fysiken, vilka alla visat sig stå i
överensstämmelse med den nya teoriens fordringar. Därtill kommer, att stora delar av den
nyaste fysiken, som på kort tid nått ytterst märkliga och viktiga resultat, helt och
hållet bygga på relativistisk grund. Detta gäller bland annat kvantumteorien och
»mikromekaniken». Plancks ryktbara relation e = h n, som anger sambandet
mellan energi och frekvens (eller våglängd), får först genom Einsteins teori sin
förklaring. Det av de Broglie upptäckta märkvärdiga sambandet mellan ljusets,
materievågornas och den materiella partikelns hastigheter, enligt vilket den
förstnämnda är medelproportionalen mellan de två senare, har av honom härletts ur
den speciella relativitetsteorien, ehuru han visserligen kunde ha kommit till samma
resultat på långt enklare sätt. Genom de Broglies och Schrödingers geniala
undersökningar har man till sist även lyckats erhålla en nyckel till Bohrs
atommodell, vilkens »stationära tillstånd» uppstå genom katodvågornas interferens
(stående vågor) ; man får för första gången veta varför elektronerna,
atomsystemets planeter, blott beskriva vissa av kvantumreglerna bestämda banor kring
atomkärnan. Einsteins idéer ha visat sig utomordentligt fruktbärande inom så gott
som alla grenar av den nutida fysiken.

— 101 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free