Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt betydande arbete: första delen av Carl G. Laurins Minnen. I Mitt
vagabond-liv skildrade fru Jane Gernandt-Claine sitt intressanta och skiftande liv. Av Caes
Lagergrens långa memoarsvit förelåg åttonde delen. Alma Söderhjelm utgav Min
värld, skildringar av hemmet och barndomen. Viktor Balcks erinringar från sin
ungdomstid utkommo postumt. Ett läsvärt arbete var grevinnan Jutta
Wacht-meisters Hinsides Östersjön, i vilket författarinnan berättar om sina personliga
upplevelser i Balticum under världskrigets tvenne första år. Memoarlitteraturens
ymnighet under 1929 vittnade kraftigt om det ökade intresse för påtaglig
verklighet, som är ett typiskt drag för vår tid; faran är endast att alltför många
böcker i genren utgivas som knappast ha rätt att kräva uppmärksamhet.
Främsta rummet bland årets reseskildringar tillkom säkert Sigurd Sternwalls
Under regnbågsflaggan, en frisk och målande bok om livet i yttersta Östern. Yngve
Berg utgav en både högstämd och graciös resebok. Grekiskt. F. A. Larson, hertig av
Mongoliet, publicerade en instruktiv skildring Mongoliet och mitt liv bland
mongolerna. Av Marika Stiernstedts hand förelåg Hos hög och låg i Marocko. Dr
T. J. Arne utgav en populärt lagd bok. Det moderna Ryssland. Tredje delen av
Wilhelm Sarwes Bland Rysslands folk handlade huvudsakligen om erfarenheter
från Gammalsvenskby under år 1922. Dagrar och skuggor från två
Medelhavsländer av Ivar Hjertén innehöll sicilianska och tripolitanska studier. I
Spöknippet och korset gav S. Neander Nilsson en saklig redogörelse för vissa företeelser
i det fascistiska Italien. Kjell Strömbergs bidrag till årets reseskildringar bar
titeln Franskt, spanskt och ungerskt. Ivar Lo-Johanson berättade om sin vistelse
i Londons East-end och om sina upplevelser bland zigenare. I Två vid ratten
skildrade Martin Rogberg i lättläst och roande form bilistiska erfarenheter på tolv
europeiska länders landsvägar. Bali var skådeplatsen för Eric Mj Öbergs bok De
tusen templens ö.
Som de betydelsefullaste böckerna inom den berättande prosan böra nämnas
Reskamraterna av Sigfrid Siwertz och Kärlek genom ett fönster av Hjalmar
Bergman, båda novellsamlingar. Den förra präglas av den förnäma
intellektuella och litterära kultur som Sigfrid Siwertz förfogar över; den senare
vittnar om Hjalmar Bergmans ymniga tillgångar och lysande fabuleringskonst.
Hjalmar Söderbergs novellsamling Resan till Rom var en diskret och underhållande
bok. Tiberius, denna världens herre, av Annie Åkerhielm, betecknades av kritiken
som ett aktningsvärt arbete, även om det ur många synpunkter måste anses
tvivelaktigt, huruvida man bör skildra en ryktbar historisk personlighet i romanform.
Elin Wägners roman Svalorna flyga högt karakteriserades av Österling som en
allmogeskildring, som behandlar ett verkligt problem och som är mättad med
andligt innehåll. I novellsamlingen Svenskar återvände Ludvig Nordström till
Öbackamiljön och framställde den på nytt med must och kraft. Per Vilhelm
En-ströms Ett år i Gråbacka var en ypperligt formad bygderoman; handlingen
utspelas i trakten kring Storsjön för cirka femtio år sedan. Marika Stiernstedt
utgav Tio noveller; tre eller fyra av dem kunna sägas vara i hennes bästa stil.
Prins Wilhelms Berättelser från byn utmärktes av fina miljöskildringar från
Rivierans små bergsnästen. I javansk miljö spelade Gullevi Ungewitters Gula
gudar, en ingalunda talanglös berättelsesamling. Py Sörman debuterade på våren
med en liten välvilligt mottagen berättelse Toto; hennes höstbok Adams revben
ansågs däremot ganska misslyckad. I Axel Wändahls novellsamling Studenter kom
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
