Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1929 - Konstlivet i Sverige 1929. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kärv och frasfri syn på livet och människorna till uttryck. Ragnar Holmströms
berättelsesamling Hårt väder innehöll friska och genuina folkskildringar. Vilhelm
Mobergs Långt från landsvägen var en bygderoman i amper naturalistisk stil.
Eyvind Johnssons av kusligheter fyllda roman Kommentar till ett stjärnfall
vittnade om författarens analytiska talang. Frälsarens bröder av Ivan Sjögren gav
en försynt skildring av en väckelserörelse i en avlägsen trakt och dess inverkan
på enskilda människoöden. Av Vera von Krsemer utkom romanen De nya
döttrarna och av Agnes von Krusenstjerna novellsamhngen Händelser på vägen.
EHn Höks Majestätets grannar var en både drastisk och finstämd skildring av
en del existenser i Staden mellan broarna. En viss uppmärksamhet väckte Ivan
Oljelunds Ett, en samling frispråkiga uppsatser i religiösa livsfrågor.
Några av årets lyriksamlingar voro av verkligt värde. Om Fridas andra bok
är redan talat. Karl Asplunds Skuggorna rönte stor uppmärksamhet. Berit Spongs
Lärkornas land var präglad av klarhet, glans och behag. Albert Henning utsände
Den oroliga lågan, i vilken hans lyriska spiritualism tog sig nobla och sköna
uttryck. Ett drag av religiös längtan kännetecknade Hjalmar Gullbergs Sonat,
som också vann genom sin melodiösa fägring och sin milda ironi. Vidare kunna
nämnas Bertil Malmbergs Vinden och Bengt Nyströms Jordens oro, kanske också
Hans Botwids Rädslans dikter.
Man kan icke sluta denna kortfattade litterära översikt utan att framhålla den
storartade insats som Emil Zilliacus’ Aischylostolkningar betyda. Orestiens andra
del, Gravoffret," utkom 1929, och översättningen måste betecknas som mästerlig.
Till sist må omnämnas, att det stora samlingsverket Världslitteraturen detta år
nådde sin fullbordan.
Konstlivet i Sverige 1919.
D
Av Karl Asplund.
et synes som om det allmänna intresset för konst i alla dess former och
för konstnärliga frågor för närvarande vore i starkt stigande. Till en del
var det under året koncentrerat kring 1930 års utställning av konstindustri
i Stockholm och de konstutställningar, som enligt ännu. icke fullt klara linjer skola
komplettera denna exposition med bildkonst. Den utan tvivel märkligaste
företeelsen ur smaksynpunkt är, att tack vare utställningens chefsarkitekt, E. G.
Asplund, och generalkommissarie, dr Gregor Paulsson — båda män i modernismens
främsta led i smakfrågor — den nya riktning inom arkitektur och konsthantverk,
som fått namnet funktionalismen, blivit aktuell i Sverige. I huvudsak skapad av
fransmannen Le Corbusier, strävar denna riktning till atsolut frigörelse från
arkitekturens gamla ballast ur de historiska stilförråden och skapandet av nya,
rent arkitektoniska former, avpassade efter modernt livs k:-av och framför allt
modernt byggnadsmaterials, järn, betong, glas. I väntan på dm stora och extrema
demonstration av funktionalismen, som utställningen kommer att ge, kopplades
redan åtskilliga privata byggnadsföretag i Stockholm alltmera in på dess banor,
— 115 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
