Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1929 - Emil Hillberg - Birger Höög - Algot Lindblom - Pontus Sjöbeck - Hjalmar Öhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birger Höög.
Algot [Åndblom.
Pontus Sjöbeck.
även långt därefter. Det är också fallet med Hillberg. Han står som den realistiska
skådespelarkonstens banérförare i vårt land, och bredvid August Strindberg skall hans namn alltid lysa över
realismens genombrott inom vår teater. Det är också i en rad gestalter ur Strindbergs stora
dramatiska galleri, som Emil Hillberg vunnit sina största segrar. Men bredvid hans strindbergsfigurer
och i samma skarpa relief som dessa skola stå hans ibsensgestalter, såsom Brand, Stockman och
flera. I hans rika galleri av över 300 roller möter man för övrigt en fullkomligt överväldigande
lista på stora och levande figurer i den tragiska eller karaktärskomiska genren. Han behärskade
det klassiska dramat lika suveränt som det moderna.»
Birger Höög, f. 1899. Erhöll efter avlagd studentexamen sin första konstnärliga utbildning i
Wilhelmsons målarskola, reste 1922 till Paris, där han studerade för Emile-Othon Friesz. Ett
år senare utställde han några dukar på Salon des Indépendants, höll 1924 sin första
separatutställning hos Bernheim jeune och utställde diär även 1925 och 1927, men framträdde icke för
svensk publik. Medlem av Académie Victor Hugo och Académie latine des sciences, arts et
belles lettres. »Det var i hans konst en egendomlig förening av frän satir och drömsk vekhet,
som hör ungdomen till, och han hade funnit ett eget uttryckssätt för vad han ville ha sagt, som
knappast kan sättas i samband med någon av de skolor, som behärska den svenska konsten av
i dag. Han \’ar en man för sig med egen vilja och egna uttryckssätt.» (Dr K. Asplund i Sv. D.)
Död 7 jan.
Algot Lindblom, f. 1869. Student 1889, dimissionsexamen 1893, fil. kand. 1895, fil. lic. 1903.
Adjunkt vid Katarina realskola s. å., rektor vid Jakobs (Gustav Vasa) realskola 1910. Författade
texten till »Världshistoriskt panorama» samt skrev en mängd uppsatser och tidningsartiklar i
Ålandsfrågan. Död 9 jan.
Pontus Sjöbeck, i. 1850. Student 1870, fil. kand. 1875. E. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket i Lund 1880, förste amanuens 1890, förste bibliotekarie 1910—-1917. Vice förman för
Akad. föreningen Ateneum 1883—1903, ordinarie 1904—1924. Lämnade bidrag till
Personhisto-risk tidskrift. Sv. landsmål. Under Lundagårds kronor, Svensk boktryckerihistoria och »Den
svenska psalmboken 1922», verksam som författare även i bunden form. Red.-sekr. i Lunds
Veckoblad 1876—1897, medarbetare i Lunds Dagblad 1897—1901. Död 9 jan.
Hjalmar Öhrvall, f. 1851. Student 1872, med. kand. 1881, med. lic. 1887, med. dr 1889, docent
i fysiologi i Uppsala s. å., laborator i experim.entell fysiologi och medicinsk fysik 1890, professor
i fysiologi 1899—1916. Livligt anlitad som föreläsare. Tillhörde från början
redaktionskommittén av Verdandis småskrifter, redaktör sedan år 1916. Utgav ett stort antal vetenskapliga
och populärvetenskapliga skrifter, bl. a. ett arbete »Om knutar», samt talrika översättningar.
»Med honom bortgick en bland de mest kända i det gamla radikala gardet i Sverige. Han intog
en framstående ställning i svensk kulturutveckling under 80-talets brytningstid.» (A. G. i Sv. D.}
Död 9 jan.
— 248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>