Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonsin haft. Finansminister Mosconi gjorde under året ett uttalande om läget
och framhöll då att, sedan landet skaffat sig en balanserad budget och en
stabiliserad valuta, detsamma kommit in i ett stadium av konsolidering och ekonomisk
återhämtning. Arbetet på landets ekonomiska och finansiella uppryckning
fortgick under hela året med iver. Utrikeshandeln ökades under de tre första
kvartalen både i avseende på import och export, men ökningen i exporten var 300
miljoner lire större än för importen. Importöverskottet höll sig i 5,3 milliarder lire.
De sjunkande priserna på gummi, socker, kaffe och te inverkade menligt på
det ekonomiska läget i Hollands kolonier och därmed också i moderlandet.
Holländska intressenter i ~ gummiindustrien arbetade energiskt på att få till stånd en
central försäljningsorganisation för gummi för att kunna lagra en del av
produktionen och hålla priserna uppe. Projektet hann ej genomföras under året.
Hollands radio- och glödlampsindustrier hade ett glänsande år, medan
diamantslipe-rierna som sagt ledo av sviterna av börskraschen. Schweiz hade ett gott år. En
statlig undersökning av 1,830 industriföretag visade att över 80 % av dessa voro
väl sysselsatta. I Belgien rådde under första delen av året en livlig
emissionsverksamhet, som stramade till penningmarknaden, så att diskontot i augusti måste höjas
till 5 %. Det sjönk dock snart åter, och den sista december sattes det ned i 3 %,
varigenom Belgien i detta hänseende kom i nivå med Frankrike och Schweiz. Den
stora belgiska korktrusten C. I. L. (Cie. Commerciale et Industrielie du Liége)
inköpte aktiemajoriteten i Wicanders korkfabriker i Stockholm. Till följd av vissa
banksvårigheter i Belgien uppgick sedan Brysselbolaget med dess dotterbolag i ett
spanskt holdingbolag, Compania General del Corcho, i Barcelona, i vars styrelse
dir. C. A. Wicander invaldes.
I Sofia sammanträdde i oktober representanter för Bulgariens industri och
handelskamrar och antogo en resolution med hemställan till regeringen att för
utlandet framlägga den svåra ekonomiska och finansiella situationen i landet, vilken
borde föranleda regeringen att söka erhålla ett moratorium på 20 å 30 år med
skadeståndsbetalningarna. Jugoslavien hade det också trångt med penningar, ehuru
både amerikaner och fransmän intresserat sig i landet genom startandet av
fabriksföretag och anläggandet av kraftstationer. Staten diskonterade i maj hos
Rot-schild i London andra och tredje delen av tändstickstrustens lån till Jugoslavien,
vilka delar tillsammans belöpte sig på 15 milj. dollar.
Japans utrikeshandel visade för årets första tio månader ett importöverskott på
93 miljoner yen eller ungefär hälften av importöverskottet för samma period 1928,
och man räknade med, att landets osynliga export skulle väl täcka bristen. Det
ekonomiska läget förbättrades under året, och Japan förberedde full återgång till
guldmyntfot i januari 1930. Brasiliens finanser ledo svårt av överproduktion på
kaffe och sjunkande kaffepriser. I november lyckades Sao Paulo efter långa
underhandlingar få en kredit på 2 milj. pund i London för att stödja kaffemarknaden.
De låga vetepriserna inverkade menligt på Argentinas ekonomiska ställning.
Valutan var svag och guld strömmade ut så rikligt att regeringen beslöt att stänga
den s. k. konverteringskassan, vilket var liktydigt med ett upphävande av
guldexporten.
"’ — 285 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
