Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1930. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade, hemma orättvist förbisedde Carl Frisendahls hos Gummeson och den
våldsamt personlige, grovhyvlade Bror Hjorth i Svensk-franska konstgalleriet.
På grafikens- område är i första rummet att anteckna Axel Fridells stora
framgång med en utställning av nya torrnålsraderingar (Bukowski, okt.) samt
Jurgen Wrangels och Reinhold von Rosens arbeten i samma, numera starkt
blomstrande teknik.
I högre grad än någonsin förut hade Stockholm den kanske inte alltid riktigt
uppskattade förmånen att få se expositioner av konsthistorisk art och av
främmande länders konst. Det starka intresset för gammal kinesisk konst tog sig
uttryck i det slutgiltiga ordnandet av de östasiatiska samlingarna — med en
ovanligt raffinerad modern museiteknik — och i de nyförvärv, som gjordes av
professor Osvald Sirén på hans senaste resa till Kina för Nationalmusei räkning
och som utställdes i museet i aug. Anders Zorns samlingar, speciellt intressanta
genom de sällsynta tidiga tapisserier han med fin insikt lyckats förvärva, innan
sådant blivit dyrt även för den mest stinna pung, utställdes i februari i
Lilje-valchs konsthall och Kristina Nilssons vackra testamente av förnämligt utländskt
måleri och konsthantverk av äldre datum samtidigt i Nationalmuseum. Två
statliga samlingar av äldre konst, som i vardagslag icke äro så lätt tillgängligia för
allmänheten, höllos genom utställningar under sommaren tillgängliga.
Konstakademiens av huvudsakligen svenska sjuttonhundratalsporträtt av hög klass
och den kungliga skattkammarens dyrgripar och personminnen i
Nationalmuseum. Ännu en utställning av konsthistoriskt intresse hölls i Liljevalchs konsthall i
nov., av äldre och nyare silhuetter, anordnad av vår främste kännare och
samlare på området, konstnären Arthur Sjögren.
Utländsk konst var rikt företrädd genom flera utställningar, den amerikanska
i Konstakademien i mars, utställningen av tyskt adertonhundratalsmåleri i
Liljevalchs i okt. samt den fina och betagande utställning av tre danska målare från
sekelskiftet, Hammershöi, Ring och Philipsen, som samtidigt anordnades i
Nationalmuseum, medan Galleri Modern visade modernare danskt måleri och även
ryskt. Med några ledande gestalter i fransk konst av i dag, särskilt den
framstående skulptören Despiau, fick man göra bekantskap på en exposition i
Svensk-franska konstgalleriet i sept., och i samma lokal presenterades i okt.
norrmannen Per Krohgs okynniga och koloristiskt förfinade måleri.
Till det mera betydelsefulla, som gjorts för konstens popularisering, kan
räknas bildandet av Riksförbundet för konst, som började sin verksamhet med en
förnämlig vandringsutställning i landsorten av svenskt måleri från de senaste
tjugo åren.
Årets skörd av konstlitteratur innehöll några verk av stor betydenhet. Olof
Granberg publicerade de två första digra delarna av ett brett lagt och på
trettioåriga studier grundat arbete om De svenska konstsamlingarnas historia, Rudolf
Cederström och Gösta Malmborg utgåvo i ett förnämligt bildverk viktigare
äldre ting uv Livrustkammarens samlingar och ett omsorgsfullt avtryck av denna
vår äldsta museala samlings äldsta inventarium, Arvid Bseckström lämnade en
grundlig undersökning över Rörstrands keramiska tillverkningar och Ragnar
Josephson en briljant och på nya rön rik monografi över Tessin. Till sist må
nämnas, att den så länge försummade högklassiga reproduktionen av konst tog
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
