Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Stockholms liv och leverne 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det gamla Bergsundsområdet pä Söder, som fått lämna plats för moderna bostadskvarter^
g:atorna, invigdes och 132 personer kunde inflytta i 108 lägenheter. Den 26 juni stod Katarina
hem för gamla färdigt med rum för 155 personer och blev i vederbörlig ordning
högtidligen invigt. Stadens nya ålderdomshem vid Stureby, på grund av ändamål och
byggnadssätt kallat Gammelbyn, invigdes den 12 september. Hemmet är byggt för 260 personer, men
kan efter behov utbyggas, så att det kan mottaga inalles 500 gamla. Det kostade med
inredning över 1,600,000 kr. Stiftelsen S:t Jacobs hem för gamla invigde den 19 september sitt
andra hem för gamla församlingsbor, inrymt i fastigheten Blasieholmsgatan 4 B och
innehållande, förutom rum för 33 pensionärer, lokaler för församlingens ungdomsverksamhet.
Hemmet för gamla i Högalid var slutligen under uppförande och beräknades kunna
mottaga 132 åldringar.
Byggnadsplaner förelågo inom ett flertal församlingar. Den viktigaste av dessa kunde
anses uttryckt i Bromma församlings beslut den 8 november om byggande av en ny kyrka
i Äppelviken efter ritningar av arkitekt Birger Borgström.
En officiell byggnad av helt annat slag invigdes den 11 oktober, då Tekniska högskolans
studentkår tog sitt nya kårhus i besittning. Kårhuset är uppfört i s. k. funktionalistisk stil
av arkitekterna Markelius och Ährén. Till Borgarskolans stora nybygge, som beräknades
vara färdigt att tagas i bruk följande höst, lades under högtidliga former sista grundstenen
den 15 september.
Stora gatuarheten under sommaren.
Om man säger, att det under året var särskilt livligt på Stockholms gator, så behöver
man inte nödvändigtvis syfta uteslutande på den framförallt genom utställningen ökade
trafiken. Också gatuarbetena hade en rekordartad omfattning. Omläggning beräknades ske
för omkring 3 mil körbana och 6 mil trottoar, för vilket ändamål gatukontoret gjorde
väldiga materialinköp. Gatuutvidgningarna stodo långt fram på dagordningen. Den allt
livligare trafikerade Hamngatan mellan Malmskillnads- och Regeringsgatorna fick äntligen
storstadsbredd i och med rivningen av ett par äldre hus på södra sidan, i vilkas ställe
provisoriska skärmbyggnader i »funkis»-stil uppfördes. I gamla staden utfördes omfattande
arbeten med utvidgning av Riddarhustorget, där huset Myntgatan 5, en
sjuttonhundratals-byggnad, vari bl. a. hovapoteket Kronan en gång legat, revs. Den nya genomfartsled, som
fått namnet Västra Skeppsbron, togs i bruk under året och bidrog kraftigt till trafikens
lättande i riktning söder—norr; i sammanhanget fick den gamla Saluhallen vid
Munkbron maka sig åt sidan och nya broar byggdes över Riddarholmskanalen. Icke minst på
Söder bedrevos emellertid livliga gaturegleringsarbeten. Farlederna omkring den nya delen
av Katarina bangata undergingo höjning eller sänkning för att komma i nivå med den nya
trafikleden. Det sista stora trafikhindret på Folkungagatan, de gamla fastigheterna 51, 53
och 55, revos, och rivningen av de gamla kåkarna på Götgatans västra sida mellan
Ringvägen och Skanstull avslutades. Åsögatan sänktes vid Barnängsområdet och Sågaregatan
började framdragas tvärs genom Åsöberget. Utbyggandet av nya kvarter Htet varstädes i
staden medförde självfallet också diverse gatuarbeten.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
