Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1930 1929
Jan.—november
Mekanisk massa ............................. 240,67 302,38
Sulfitmassa (torr vikt) ...................... 753,86 834 —
Sulfatmassa (torr vikt) ...................... 376,37 439,47
Tidningspapper .............................. 159,77 176,94
Annat papper ................................. 200,14 218,26
Verkstadsindustrien höll sig bäst mot alla depressionens påfrestningar och om
man undantager sådana industrier, som arbetade speciellt för jordbrukets behov,
samt kullagerindustrien, var resultatet av årets verksamhet förvånande gott.
Icke minst gällde detta sådana företag som Asea, Elektrolux, L. M. Ericsson och
Götaverken.
Fraktmarknaden företedde under årets första fem månader en sedan den
föregående hösten fortgående försämring, som nådde sin lägsta nivå i maj
månad, då general fr akt index sjönk till loi eller i nära jämnhöjd med indextalet
för 1913 (100), medan det i juU 1929 var uppe i 134 och i januari 1930 stod i
119. Under sommarmånaderna ägde en obetydlig återhämtning rum till 103,
men sedan sjönk indextalet åter till loi i september och oktober. Först mot
årsslutet gjorde sig någon tid en bättre stämning gällande och för november var
indextalet uppe i 105, men därefter föreföll fraktmarknaden åter svagare.
Räntepolitik, penning- och kapitalmarknad.
Sedan väl Newyorks räntehöjning till 6% i augusti 1929 och Londons i
september samma år till gjort sin åsyftade verkan att sticka hål på
spekulationsbubblan på Newyorks fondbörs, började över hela världen en period av
fallande räntesatser. Vår riksbank tvangs att i september sagda år följa
efter London upp i men när sedan London i december företog
sin tredje räntesänkning på och därmed kom ned i 5%, följde svenska
riksbanken efter till 5 och från nyåret 1930 till 4^, vilken räntesats då också
gällde i Newyork. Den 7 mars och den 3 april i år sänktes det svenska diskontot
åter med vardera gången ned till 3^, vilken ränta gällde året ut. 1
maj gick England förbi oss ned i 3, efter att förut ha sänkt i februari och mars,
och Newyork hade ävenledes i maj kommit ned i 3%. Medan London bibehöll
sitt 3% diskonto till årets slut, sänkte Newyork ytterligare i juni och december,
så att den officiella räntan där vid årets slut stod i 2%, vilket är lågrekord under
reservebankssystemets tillvaro. Vid årsskiftet 1930/31 höllo Paris och Schweiz
och Amsterdam 3%.
Ovanstående siffror visa med all önskvärd tydlighet, hur välförsedd med
likvida medel den internationella penningmarknaden under årets lopp blev. Detta
var en naturlig följd av konjunkturförsämringen med dess många, inskränkningar
och inställelser av driften, varigenom industriens och handelns anspråk på kapital
ständigt minskades. Det lösgjorda kapitalet sökte sig emellertid endast
kortfristiga placeringar och de stora penningcentra översvämmades av dylikt kapital,
som ej kunde finna placering. Däremot visade kapitalisterna föga lust till
placeringar på lång sikt, beroende dels på att låntagarna ej längre ville betala krisårens
höga räntor och dels och främst på att nödig tillit till en lugn politisk utveckling
saknades. Denna brist på förtroende till läget och svårigheten att erhålla långa
.265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
